- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1882 /
81

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITERATUR.

8l

andra. Eller — ännu riktigare uttrykt — Ti uppfatta genom våra
sinnen omedelbart hvarken ting eller egenskaper, utan blott våra egna
sensationer och deras vällingar; till uppfattningen af tingen komma
vi först därigenom, att vi betrakta sensationerna såsom förorsakade af
något annat, som vi icke omedelbart erfara, men hvars begrepp dock
utgör den nödvändiga förutsättningen för förbindelsen af de växlande
sensationerna till en sammanhängande erfarenhetskunskap. Med andra
ord: redan för att kunna med hjälp af erfarenheten uppfatta tingen och
deras orsaksförhållande måste vi använda t)rsaksbegreppet, hvilket
sålunda visar sig såsom en a priori nödvändig form för vårt tänkande
och därmed för alla våra kunskaper, så vida somx ingen kunskap är
möjlig, utan att ett tänkande däri ingår. Att uppvisa och utreda de
aprioriska former, till hvilka vi nödvändigt måste hänföra alla föremål
för vår kunskap, blef nu uppgiften för Kants s. k. transscendentala
logik, hvilken altså icke såsom den formella hade att sysselsätta sig
blott med våra tankeoperationer, utan med de bestämningar (kategorier)
hvilka nödvändigt måste tilläggas själfva föremålen, så vidt de skola
kunna af oss tänkas och, erfaras. Detta dock icke i den betydelse, som
skulle kategorierna hafva någon användning på tingen, sådana de äro i
sig, oberoende af vår uppfattning; såsom sådana äro de nämligen för
oss belt och hållet otillgängliga.

Den mänskliga kunskapsförmågan liknar enligt Kant närmast ett
färgadt glas, som, i det att det låter föremålen genomlysa, tillika
meddelar dem sin egendomliga färg och form samt sålunda visar dem
annorlunda än de själfva äro — och detta så, att ingen möjlighet finnes
att genom glasets borttagande komma till insigt om deras verkliga
beskaffenhet.

Det är icke utan intresse att se, huru den empiriska vetenskapen
i vår tid funnit Big föranledd att bekräfta Kants lära om kategoriernas
(eller åtminstone kausallagens) aprioriska betydelse för vårt vetande,
Så har Helmholtz med stöd af undersökningarne angående synsinnet
uttryckligen uttalat denna lag såsom fore all erfarenhet gifven i och
genom vårt tänkandes natur. Samtidigt har äfven den engelska
filosofien i viss mån modifierat sin från Locke fortplantade lära, att all
kunskap uppkommer ur erfarenheten. Finner man än Stuart Mül förfäkta
tänkbarheten af en verld utan alt slags orsaksförhållande mellan
företeelserna, så antager däremot Herb. Spencer icke blott kausallagen,
utan ock kraftens fortvaro såsom aprioriska sanningar, grundade i vårt
medvetandes egen natur. Med detta erkännande af vissa aprioriska
kategorier förenar sig i allmänhet äfven Kants andra grundsats, att
dessa kategorier endast hafva giltighet med afseende på företeelserna,
men att däremot tingens väsen är helt och hållet otillgängligt för oss.

Prof. Monrad gifver i inledningen till sitt verk s. 8 följ. en
träffande kritik af denna i vår tid tämligen allmänna åsigt, enligt hvilken
vårt tänkande och dess nödvändiga former skulle stå i ett så yttre och
tillfälligt förhållande till tingens väsen, att detta redan genom att af

Ny Sv. Tidskr. $:e àrg:s i:a häfte. 6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:46:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1882/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free