- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1882 /
87

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITERATUR.

8l

nom ßjälfva kontrasten ställa upphofsmannens tankegång i en klarare
dager. De hufvudsakligaste ändringar, som torf. vidtagit i Hegels
anordning består dels däri, att hans indelning af slutledningen är
enklare och mer koncentrerad, dels däri, att han sätter det sannas idé
såsom högre än det godas och därjämte fore dessa båda upptager äfven
det skönas idé. Måhända kunde man vid denna sista ändring hafva
önskat något större klarhet i motiveringen; men i hvarje fall har förf.
genom densamma fått tillfälle till att öfver den sköna konstens begrepp
och den i vår tids konst så starkt framträdande fordran på realism
anställa en betraktelse, som i all sin enkelhet torde höra till det
bästa, som har blifvit skrifvet angående denna fråga. De vidtagna
afvikelserna från Hegel hafva således ingalunda förringat arbetets
värde; snarare kunde man hafva skäl att önska, att de hade varit
ännu flere, eller att åtminstone anslutningen till Hegel ännu
oftare än som skett hade blifvit rättfärdigad mot kritiken. Särskildt
synes vid behandlingen af omdömet Trendelenburgs i "Logische
Unter-suchungen" framstälda kritik hafva förtjent att närmare påaktas — så
mycket mer som denna del af Hegels logik genom användningen af
den vanliga logikens termer i en delvis helt ny betydelse i icke ringa
mån lider af oklarhet och tvetydighet. Å andra sidan bör det dock
erkännas, att på flere ställen, hvarest förf. troget följt Hegels
anordning, det systematiska sammanhanget genom hans behandling vida
klarare framstår; så t. ex. vid förhållandet mellan det hela och delarne.

Dock — få läsare skola sannolikt finnas villige att underkasta sig
det tankearbete, som erfordras for att utfinna det systematiska
sammanhanget i en bok sådan som denna. Vår tid är i allmänhet icke böjd
for abstraktioner, utom då det gäller att i det praktiska lifvet tillämpa
abstrakta teorier, hvari ofta just de mest utmärka sig, som allra
hög-ljuddast ropa på konkret realitet; ty ju mindre man förmår tänka ut
abstraktionen i hela dess konsekvens, desto lättare är man fàrdig att
genast tillämpa den på lifvet. Men äfven för dem, som icke kunna
eller vilja följa förf. i hans dialektiska tankegång, erbjuder boken
mycket värderikt i de kritiska anmärkningar och de konkreta exempel,
med hvilka förf. illustrerar de särskilda kategorierna. Bland de många
stallen, som i detta hänseende skulle kunna anföras, må här jämte den
redan nämda framställningen af det sköna särskildt påpekas
afdelnin-garne om förändringen (s. 63), om den rätta midten (s. 102 följ.) samt
om det inre och yttre (s. 207 följ.). Vid sådana tillämpningar af de
metafysiska kategorierna befinner sig förf. på ett område, som är
tillgängligt äfven oberoende af den dialektiska bevisningen, och får
därigenom fullt tillfälle att ådagalägga den mångsidiga bildning och den
förmåga af ett på en gång klart och tilldragande framställningssätt,
som åt hans föregående skrifter förvärfvat ett välförtjänt bifall.

J. «7, Borelius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:46:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1882/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free