Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR.
8l
icke hindrar, att han låter historiens djupa allvar skymta fram.
Förskämda tidehvarfs lyten äro antydda med väl afvägda ord: Ludvig XV:s
regering är blott nämd, icke karaktäriserad. Vissa händelser och
personer tecknas, så att säga, representativt. Trojanska kriget är den
enda bilden från grekernas heroiska tid; det andra puniska kriget
berättas utförligt nog, det första och det tredje i korthet; första
korståget är det enda af dessa företag, som erhåller en vidlyftigare
beskrifning; Fredrik Barbarossa representerar Hohenstauferna, Columbus
upptäckarne o. 8. v. Man må därför icke tro, att boken är liksom ett album med
lösa taflor: öfveralt ligger den röda tråden synlig. Sammanhangets
uppfattning underlättas för öfrigt genom regentlängderna och de talrika
slägt-taflorna. Ëmellertid bemödar sig förf. tydligen om att låta ljuset falla klart
på milstolparna i historien, klart äfven i den meningen, att ej någon
skymt af partianda får fördunkla detsamma, om han också, såsom
nedan skall antydas, ej fäster ögat vid en och annan gestalts mörkare
drag. Utan tvekan våga vi säga, att fört skrifvit sin bok med human
rättvisa och med känsla af det ansvar, som hvilar Öfver den dömande.
Anordningen är redig, praktisk och öfverskådlig. Såsom ett
vackert exempel i detta afseende kan tjäna förf:s framställning af den stora
folkvandringen. Ett riktigt grepp synes ock vara att anföra Polens och
Rysslands medeltidshistoria i sammanhang med dessa lands historia
under nyare tiden. Plats gifves för muntliga tillägg och skildringar.
Genom antydningar, såsom "ingen lycklig fore sin död", gehora noterna,
genom anförda namn lockas och kanske nära nog tvingas läraren till
muntliga berättelser. Utan tvifvel önskar den vetgirige lärjungen få de
belt naturligt väkta frågorna besvarade. De historiska orternas läge
är angifvet.
Med rätta har en recensent, E. L.f uti "Finsk tidskrift" (nov. 1881),
hvilken synnerligen fördelaktigt vitsordar ifrågavarande arbete,
påpekat, hvilka svårigheter möta ett verk af denna beskaffenhet. Hvilka
äro hufvuddragen, hvilket är det rätta måttet för framställningen, hvad
är för eleverna fattligt, frågar han bland annat. Att förf. i det hela
funnit det rätta svaret på den första och den sista frågan, torde icke
vara för djärft att påstå. Hvad den andra frågan angår, så är gifvet,
att en eller annan lärare torde finna något förbigånget, som han aiiser
vigtigt, något anfördt, som han anser jämförelsevis öfverflödigt. Men vid
besvarandet af den frågan får icke lemnas ur sigte den för kursens
genomgående snäft tillmätta tiden.
Det kan väl vara tu tal, om icke hebreernas historia borde hafva
blifvit, om ock i största korthet, antydd, om icke Pisistratus borde hafva
varit nämd såsom en typ för de bättre tyrannerna, om det icke på
något ställe, t. ex. i Spartas historia, kunde hafva påpekats, att äfven
i Grekland funnos slafvar. Att förf. förbigått eforerna, areopagen och
decemvirerna, att de besegrade italienska folken blefvo Roms
bundsförvandter, att målet för Sullas politik var stadgandet af optimaternas
välde — alt detta finner sin förklaring däri, att han icke kunnat fästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
