Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR.
8l
säkerligen vinnas; romanen skulle erhålla mera fasta proportioner, blifva
som konstverk betraktad en mera helgjuten skapelse, och som konstverk
tveka vi också icke att för vår del sätta Lifvets strider högt.
Karaktärsteckningen i boken är ypperlig. I främsta rummet
gäller detta om hufvudpersoner fru Desyarennes, en präktigt hållen bild,
som ingifver den djupaste sympati. Äfven den unga Jeanne de Cernay
är en helgjuten, lifsvarm skapelse. Till skildringen af Herzog och
hans universella europeiska kreditaktiebolag synes förf. haft nära till
hands liggande förebilder — vi behöfva endast erinra om Union
générale! Franska akademien har, då hon belönat förf. till Lifvets
strider, hedrat en talang, vida öfver det vanliga måttet. Vi undra,
när vår svenska akademi skall’ komma sig så långt före, att tillåta
äfven romanförfattare deltaga i hennes täflingar. Hvem vet, hvad
"mindre guldpenningen" skulle kunna uträtta ?*) Säkert inga underverk,
men det vore kanske ändå skäl att ej längre förmena det vitterhetsslag,
som onekligen intager den dominerande ställningen i nutidens poetiska
lif, ett tillbörligt rum vid sidan af den "officiella" vitterheten.
Öfverfjyttningen till vårt språk är väl och ledigt utförd af en, som
det synes, på detta område van hand. En och annan ibland
förekommande gallicism hade dock bort bortrensas.
Vi tro oss vara en tolk för alla skönliteraturens vänner i vårt land,
om vi till slut till hrr innehafvare af ürman Jos. Seligmann & C:i
frambära uttrycken af vår erkänsla och högaktning för det sätt hvarpå de
vetat fatta sin verksamhet, hvilken specielt hvad fjolåret beträffar stälde
dem främst bland deras svenska kolleger. Bland de flere ypperliga
arbeten, original och Öfversättningar, som under 1881 utgått från deras
forlagsexpedition, erinra vi här endast om Carl Snoilskys Nya Dikter
och Alphonse Bandets roman Numa Boumestan, tvänne sällspordt
framstående företeelser inom nutidens vitterhet.
J. A. B.
•) För att göra svenska akademien full rättvisa bör måhända
anmärkas, att om också icke romanförfattare tillåtits att täfla om
hennes pris, så har hon likväl mer än en gång visat sig uppskatta äfven
prosadiktningen, genom att med sina belöningar utmärlca inom detta
område framstående författare. Sålunda tillerkände hon åt Fredrika
Bremer först — på 1830-talet — den mindre guldjettonen och sedan
(1844), den stora prismedaljen, samt åt Emilie Carlén (1862) åter
igen den stora prismedaljen; hvarjämte hon vid olika tillfällen utdelat
sitt Carl-Johans-pris ät G. H>. Mellin, C. A. Wetterbergh och Per G.
Sparre.
Bed.s anm.
Ny Sv. Tidskr. 3:e årg:s i:a häfte.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
