- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1882 /
114

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

OM REFORMER I VÄRT SPARBANKVÄSENDE. III

menande lagstiftningen hafva gjort så mycket, som af
densamma rimligtvis kan fordras, för att göra den säkerhet, som
de enskilde sparbankerna kunna erbjuda sina delegare, i
praktiskt hänseende fullt jämgod med den åt en postsparbank
meddelade statsgarantin. Men om så är förhållandet,
framställer sig helt naturligt den frågan: skulle icke de med
inrättandet af en postsparbank afsedda fördelarne kunna vinnas
på ett vida enklare sätt genom att låta postanstalterna
tjänstgöra såsom filialer för de redan existerande enskilda
sparbankerna? Svaret härpå måste dock blifva ett bestämdt ruj. Först
och främst torde Generalpoststyrelsen näppeligen kunna och
säkert ännu mindre vilja pålägga tjänstemännen något tvång
till ifråga varande verksamhet. Posttjänstemännens hithörande
förrättningar skulle således komma att bero på frivilligt
åtagande och finge nog i de flesta fall tämligen väl betalas —
detta också med rätta, alldenstund tillökningen i
tjänstemännens arbete skulle kunna blifva mycket betydlig, under
förutsättning af lika många omsättningar afgjordt större än genom
åläggandet att sköta en postsparbankfilial, enär de särskilda
postanstalterna i alla fall redan hafva ständiga
penningtransaktioner med centralpostkontoret särskildt i och för de s. k.
postanvisningarne. Det är också mer än tvifvelaktigt, huruvida
några enskilda sparbanker skulle vilja använda
posttjänstemännen såsom betalade agenter. Åtminstone föreligga redan alldeles
bestämda erfarenheter från utlandet därom, att postanstalter
als icke eller endast i sällsynta undantagsfall lämpa sig till
filialer för enskilda sparbanker, under det att
postsparbankinstitutionen har visat sig lifskraftig öfveralt där den blifvit
pröfvad. I de tyska Rhenprovinserna och Westfalen, i
Holland och i Frankrike hafva under senaste årtiondet försök
blifvit gjorda att ställa postanstalterna i de enskilda sparban-

periodiska utdelningar i förhållande till storleken sX de räntebelopp, som
under samma (3—5 års) period kommit hvarje särskild delegare till godo.
Så sker t. ex. i staten Newyorks sparbanker, hvilka torde kunna räknas
bland de bäst organiserade som finnas; så i Belgiens och Italiens
postsparbanker m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:46:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1882/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free