Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Io8 OM REFORMER I VÅRT SPARBANKVÄSENDE.
motståndare såväl som förespråkare. Men öfveralt, där inga
praktiska försök med skolsparkassor blifvit gjorda, hysas dock
allvarliga betänkligheter mot detta slags inrättningar af
personer, som hemta sina argument från mer eller mindre
obevisade pedagogiska teorier. En sannolikt fullständig samling
af dylika teoretiska »bevis» för skolsparkassor fördärflighet
har lemnats af Hamburgs folkskollärare i de 12 teser, som af
dem blifvit insända till tyska »Sällskapets för folkbildning»
årssammanträde d. 12—14 Nov. 188 i; nämda teser torde dock
genom sin i ögonen fallande haltlöshet lika kraftigt som
någon argumentation och som den på många ställen vunna
präktiska erfarenheten tala för nyttan och önskvärdheten af
skolsparkassor inrättande i sä många offentliga och enskilda
skolor som möjligt — och detta icke minst i vårt land*) —
Här föreligger nu en betydelsefull uppgift äfven för våra
enskilda sparbanker. Norrköpings sparbank har redan
förvärfvat rätt att tacksamt nämnas såsom pionier för
skolsparkas-sorna i Sverige; och nog kan man väl höppas, att många
enskilda sparbanker förr eller senare skola följa exemplet.
Med säkerhet torde dock kunna förutsägas, att ganska många,
ja sannolikt de flesta af våra sparbanker åtminstone icke ännu
på länge skola anse det löna mödan att befatta sig med
skol-sparkassefrågan. Däremot skulle postsparbanken kunna ställa
sig i förbindelse med skolföreståndare (särskildt med alla
folkskolelärare och lärarinnor, som ville åtaga sig ledningen af
en skolsparkassa) och utan ersättning förse dem med alla för
sparkassans behof nödiga trycksaker m. m. Vi äro
övertygade, att hos oss liksom i flere andra land de allra fleste
lärare skulle äfven utan materiell ersättning villigt åtaga sig
det arbete, som nödvändigtvis erfordras för en skolsparkassas
skötande; och det vore för öfrigt ingalunda ur vägen, att
staten genom postsparbanken medelst lämpliga premier
uppmuntrade dem, som med synnerligt nit egnade sig åt hithörande
åligganden.
*) I tidskriften Dtr ArbeiUrfreund 1881 p. 347 finnas ofvannämda
teser anförda med randglossor af en praktisk skolman. — En granskning
af de nämnvärdaste argumenten mot skolsparkassor är lemnad af förf. i
Ny Illustrerad Tidning 1882 n:o 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
