Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR. *57
arbvtet framstått. Vi gå nu, vår uppgift likmätigt, att taga en
öfverblick af den tredje delens innehåll.
Dennes förra afdelning, som omfattar tidrymden 1796—1803,
inledes med en öfversigt af de sociala förhållandena under Gustaf
IV Adolfs egen regering, hvarvid naturligtvis förnämsta afseendet
fastes vid de omständigheter, som närmare beröra literaturen, såsom
inskränkningen (»förklaringen») af tryckfriheten genom
Marsförordningen 1798, det ytterligare trycktvång, som utöfvades mot
enskilde boktryckare, förbudet af 1803 att införa danska böcker och
af 1804 mot införandet af alla franska Journaler, veckoskrifter och
dagblad, m. fl: dylika kraftåtgärder. Tidsförhållandena voro
sålunda alt annat än gynsamma för vittra värf. Den literatur, som
Crustaf Adolfs regering likväl har att uppvisa, är en frukt af det
utsäde, som gjordes under det gustavianska tidehvarfvet, från
hvilket flere vitterhetsidkare lefde kvar, kring hvilka en krets af
lärjungar bildades. De förre voro medlemmar af, de senare täflande
i Svenska akademien, som under denna tid egde sitt största
inflytande. Det är därför med fullt skäl, som förf. öfvergår till en
teckning af densamma, och han gör det med en sakkännedom och
en utförlighet såsom ingen före honom. Han omtalar då dess
stiftande, stadgar och annat som med dess tidigare år står i förening,
hvarvid märkes den intressanta skildringen af Gustaf III:s
förhållande till densamma. Under sin fortsatta framställning uppehåller
förf. sig särskildt vid akademiens språkarbete. Man började med
en grammatik, men sysselsättningen med denna fick vika för
ordboksarbetet. Detta var en älsklingstanke hos konungen, och ehuru
Schröderheim och Rosenstein framstälde sina betänkligheter mot
att lemna utarbetandet af ett sådant verk åt ett samfund af
ständigt växlande ledamöter, måste man gripa sig saken an. Att ett
lyckligt resultat på denna väg ej skulle uppnås var emellertid
tämligen själfklart, hvarför, sedan bokstäfver (af Adlerbeth och
Murberg) voro skrifna, Oxenstjernas förslag antogs, att arbetet skulle
öfverlemnas åt en person, att arbeta under akademiens tillsyn och
efter helmes föreskrift. Någon reda i det hela tyckes dock ej
•häraf blifvit följden under denna period. En annan sak, i hvilken
akademien uppnådde hastigare resultat var arbetet med
rättstafnings-läran. Akademien öfverenskom om de allmänna grunderna och
åt Ijeopold uppdrogs att utföra arbetet, hvilket skedde på ett för
den tiden högst berömvärdt sätt och hvars förtjänster äfven senare
känrøre (Rask, Rydqvist) hafva, om ock ej odeladt, medgifvit.
Leopolds stafningslära blef färdig i slutet af år 1798, hvarefter
akademien granskade den och utgaf den 1801. Akademien hade
i allmänhet blott sökt att stadga bruket, men uppträdde i en punkt
reformerande. Hön yrkade nämligen, att ord af främmande
ursprung, hvilka vunnit burskap i språket, skulle skrifvas på svenskt
sätt. Denna åsigt mötte motstånd, oct) man förmådde slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
