Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nordiska folksagor i medeltidsdrägt.
22 i
som står pä. Bonden stiger upp, kastar på sig en kappa
och går genom den inre dörren ut i fähuset; där finner han
alt i en röra, och det tager en god stund för honom att reda
ut villervallan och få alt i lag igen. Men så snart Värre hör,
att bonden har stigit upp och kommer ut i fähuset, så smyger
han sig ut genom den yttre dörren; sedan går han fram pä
gården och in i manbyggnaden till bondens kvinna och låtsar,
som han vore bonden själf. Det kom honom då väl till’pass,
att han många gånger förut öfvat sig att tala likt hvem han
ville. Nu säger han: »Jag vet inte, hvad det kan vara för en
illfundig bof, som har kommit in i mitt fähus och släpt lös alla
korna och knutit i hop svansarna på dem, så att nu hafva
de sparkat ned bås och alt. Men jag kan nog tänka,» säger
han, »att det där skälmstycket är gjordt till att hämnas på
mig, för det att jag tog bort fläsksidan från kroken. Men
nu skall jag i stället gömma den så mycket bättre. Åhå ja,
män! kan du tänka dig: jag har blifvit så trött och yr i
hufvudet af alt det där bråket i fähuset, att nu minns jag inte,
hvar vi lade fläsksidan i går afse.» Hustrun svarar: »Kors, att
du inte,minns det! vi gömde den ju här innanför luckan under
sängen.» — »Ja, ja,» säger han, »det är icke säkert nog; stig
nu genast upp, så skall jag söka reda på ett bättre gömställe.»
Hon stiger upp, och Värre är icke sen att välta undan
sängkläderna, lyfta upp lammen och taga bort fläsksidan. Han
beder kvinnan lägga till rätta efter sig, går ut ur huset,
tager fläsksidan på ryggen och lunkar å stad till sin stuga.
En stund efteråt kommer Ond farande in i rummet och
brummar öfver den arge skalk, som ofredat hans fähus; och
detta säger han nära nog med samma ord, som Värre hade
talat förut. »Ja, det där sade du mig ju nyss,« säger hustrun.
»Sade jag nyss?« spörjer Ond. »Jo,c svarar hon, »när du var
här inne och tog bort fläsksidan för att lägga den på* ett
säkrare ställe.» — *Jasä, fläsksidan!» säger han, »nu först|r jag,
hur det hänger ihop; men inte skall saken vara slut ännu!»
Han kläder pä sig, så fort han kan, och löper från gården in
i skogen.
Det fanns två gångstigar från gården till tjufvarnes stuga;
den ena var längre, men lättare att fara, och denna väg ta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
