Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253 literaturbref från finland.
alla partier blifvit firadt som en glädjehögtid. Man har hedrat den
enkle och anspråkslöse samlaren af Kalevala-runorna och det
finska folkets öfriga skatter af sång och saga med fester och tal i
oändlighet, hvarunder hans betydelse, främst att vara vårt lands
Homerus, med alla vältalighetens hjälpmedel blifvit framhållen.
Äfven tryckpressarne hafva bidragit till den allmänna hyllningen
af den vördnadsvärda åldringen. Studentkårens album, hvarom
närmast var fråga, äro egentligen blott tillegnade Elias Lönnrot,
medan innehållet såsom vanligt utgöres af omväxlande bidrag på
vers och prosa. De unge hafva dock icke särdeles hedrat sig
genom sina bidrag; de bästa härröra af universitetslärare eller andra
redan äldre författare. Akademins rektor W. Lagus har lemnat
ett värderikt bidrag under titel »Kajana illustrata, ett minnesblad
då Elias Lönnrot fylde 80 år», illustreradt bland annat med två
teckningar af Kajaneborg och ett porträtt af J. Messenius.
Professor O. Hjelt har skildrat »Elias Lönnrot som medicinsk
författare och provincialläkare i Kajana». Z. Topelius inleder den
svenska kalendern med en uppsats »Ett folks kärlek», hvars slutackord
uppmanar oss att inför Lönnrots gråa hjässa nedlägga våra
dåraktiga tvister och endrägtigt välsigna hans 80 år. Ännu en
universitetslärare, docenten H. Vendell, har bidragit med en
»karakteristik af arabernes poesi, med särskildt hänseende till Moallaka».
Äfven i den finska kalendern äro flere af de förnämligaste
bidragen af universitetslärare. Professor O. Donner har skrifvit om
»Elias Lönnrot och Kalevala», prof. J. R. Aspelin »om
åminnelse-träd» och docenten E. Aspelin behandlat »folksägnen om Vipunen».
I jämförelse med nämda delvis ganska värdefulla prosaiska
uppsatser äro de poetiska bidragen antingen af mindre betydelse eller
också rentaf underhaltiga. Ett bedröfligt uppseende har väkts af
ett finskt kväde af doktor Genetz, »Vak upp Suomi!», hvilket redan
blifvit föreslaget att ersätta »Vårt land» såsom folksång. Det är
en den mest fanatiska partivisa, som ändar med ett rått
väckelserop, hvari det finska lejonet uppmanas att slå till marken och
uppäta svenskheten här i landet. Det är icke första gången den
svenska bildningsformen här blifvit föremål för ett dylikt attentat.
Redan i Snellmans-albumen i fjol hotades hennes upprätthållare
med krut och bly! Det är lyckligt, att denna morskhet endast ter
sig i ungdomspoesins hyberboliska belysning. Vårt fredliga
samhälle skall icke vederfaras några stötar af så dåraktiga utsäden.
Från denna utsigt öfver studentkårens festalbum öfvergå vi
till att i förbigående påpeka två illustrerade festtidningar, en svensk
och en finsk, som utgifvits till Lönnrots åttatioårs jubileum af hr
G. W. Edlund. Den svenska tidningen, hvars första sida prydes
af en anslående vignett af hr J. Ahrenberg, har till titel: »Elias
Lönnrot; ett minnesblad den 9 april 1882» samt omfattar 20 sidor
ungefar i »Ny illustrerad Tidnings» format. Liksom i studentkårens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
