- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1882 /
263

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

literatur.

263

hans bästa vänner gjorde. Det är sant, att Malmström en gång
sagt, att Hammarsköld i hela sitt lif knapt förmått åstadkomma
en enda felfri period, vare sig på vers eller prosa, och yttrandet
kan ju, om man så vill, karaktäriseras som en »ursinnighet»; men
så var det ju också en icke mindre »ursinnighet», som framkallade
detsamma, ty, skall ändtligen detta uttryck användas, så gäller det
väl i lika hög grad om Atterboms försök att åt Hammarsköld som
skald vindicera plats före Leopold. När man, som förf. i
Biografiskt Lexikon och nu äfven herr Hjärne, lägger så mycken vigt på
detta visserligen öfverdrifna uttryck, så synes det dock vara en
billig gärd af rättvisa att äfven upplysa om sammanhanget, och att
den harm, som dikterade Malmströms ord, var fullt berättigad.
Mången läsare torde då komma till den åsigten, att Leopold
säkerligen blifvit lika »ovärdigt» behandlad som Hammarsköld.

Sammanfatta vi intrycket af »Dagen fore drabbningen», så
är det högst gynnsamt för bokens utgifvare, till hvilken hela den
bildade svenska allmänheten står i stor skuld för hans osparda nit
och möda, liksom för den oväld, med hvilken han sökt att skipa
rätt mellan alla vederbörande. Ett par smärre rättelser af
föregående uppgifter äro frukter af de förra och böra äfven tacksamt
erkännas. Däremot skulle möjligen en och annan kunna vara
något tveksam om de principer, som följts vid utgifvandet. Det
säges härom, att utgifvaren ansett sig skyldig att här och hvar,
dock med så lätt hand som möjligt, vidröra brefvens form och
språkuttryck, så som han föreställer sig,- att brefskrifvare själfve
skulle gjort, om de tänkt sig, att deras bref någonsin skulle
öfverlemnas åt offentligheten. »Brefven äro nämligen, i synnerhet under
de första åren, synbarligen skrifna med stor brådska, olämpliga och
oädla uttryck förekomma ej sällan, meningarne äro stundom
stympade, afbrutna, och citaten från författare, så inländska som
utländska på flera språk, äro för det mesta inkorrekta» Uppgiften
att afhjälpa de nämda bristerna är ytterst grannlaga, så mycket
mera som själfva brådskan och inkorrektheten stundom just kunna
blifva karaktäristiska för en person. Men äfven trots denna pietet,
som i förevarande fall torde få anses fullt berättigad, särskildt med
hänsyn till brefskrifvarnes ungdom, torde den Nya skolans epigoner
ha stort skäl att bedja Gud bevara sig för sina vänner, ty Lorenzo
Hammarsköld, för hvilken man isynnerhet tyckes ha ett ömt hjärta,
förebådar redan som yngling hvad han blef som man — den Nya
skolans enfant terriblel

De literatur-historiska resultaten äro naturligtvis icke så
betydande före drabbningen som under densamma, och hafva redan
blifvit dragna af prof. Ljunggren med all den omsorg och
noggrannhet, som man är van att finna hos denne författare.

V. E. Z.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:46:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1882/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free