Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
literàtur.
sin tvååriga tillvaro, vilja vi först något fösta oss vid dess program.
Detta uppgifves vara utgifvandet af »svensk literatur från och med
reformationen, sådan den föreligger i handskrift eller i äldre
sällsynta tryck. Därjälmte skall sällskapet låta sig angeläget vara att
samla och offentliggöra bidrag till svensk bibliografi och
literaturhistoria». Vi hafva inom vår periodiskt utkommande literatur
någonting motsvarande i »Svenska Fornskriftsällskapets samlingar»,
men då dessa omfatta tiden före reformationen, har
Literatursäll-skapet gjort literaturen efter denna till föremål för sin verksamhet.
Dessutom har detta ej inskränkt sig till publicerandet af antingen
aldrig utgifna eller i äldre sällsynta tryck- föreliggande literära
alster, utan har genom lemnande af originaluppsatser af större eller
mindre onffång eller genom meddelande af notiser beflitat sig om
att gifva mera direkta bidrag till fäderneslandets literaturhistoria.
Då vi nu skrida till betraktande af sällskapets skrifter, böra vi på
förhand framhålla omöjligheten af att inom det inskränkta utrymme,
som oss tillkommer, i någon mån vidlyftigt sysselsatta oss med det
stora material, som föreligger, utan få vi begränsa oss till
påpekandet af det hufvudsakligaste.
Af de större literära afhandlingarna vilja vi till en början
något uppehålla oss vid den om Werwing (»Samlaren» 1880 h. 1).
Författaren, bibliöteksamatiuensen E. Lewenhaupt, har genom denna
af vidtgående forskningar utmärkta uppsats gjort en ganska vigtig
insats i vår literaturhistoria. Det var ock ett lyckligt grepp af
sällskapets arbetsutskott att begynna samfundets verksamhet med att
framlägga ett resultat af studier inom en hittills föga undersökt tid,
vi mena övergångsperioden från Stjernhjelms och Dahlstjernas till
Dalins tidehvarf, en period, hvilken, såsom i allmänhet de
förda-.linska literaturskedena, kan sägas vara, utöm i afseende på dramat,
till sin historia så godt som oskrifven. Vi anteckna detta såsom en
antydan om den allvarligt vetenskapliga tendens, som sällskapet
hyser. — Då det s. 7 heter, att »C. G. Tessin omtalar honom
(Werwing) i sina anteckningar såsom »något bättre» än Holmström»,
vilja vi göra en anmärkning, som likväl ej kan riktas mot förf.,
eftersom han här blott anfört en ofta begagnad källa, Ehrenheims
»Tessin och Tessiniana». Ett sådant utlåtande som det ofvanstående
finnes ej af Tessin i hans • anteckningar, hvilka med afseende på
Werwing gå i en helt annan riktning och mest beröra hans
öfversättningar och behandlingen af versen. Men det händer stundom
Ehrenheim, att,då han finner det för långt att citera, han i stället
sätter något af eget fabrikat, men till men för sanningen; så ock
här. — I sin uppsats »En literär strid i Sverge år 1738» i
tidskriftens första häfte 1881 har amanuensen Lewenhaupt lemnat en
intressant bild af en af våra första literära fejder. Man tvistade
om värdet af åtskillige af de äldre poeterna, och de båda
motståndarne voro tvänne af Frihetstidens mest kände literatörer och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
