- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1882 /
298

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CH.. DARWINS VERK O. BETYDELSE FÖR NATURFORSKNINGEN. 298

och dock genom otaliga detaljer i de sammas kroppsbyggnad
eller genom foglarnes läten och fjäderbeklädnad lifligt erinras om
’ Patagoniens tempererade slätter eller norra Chiles torra och
heta ödemarker. Hvarför blefvo de inhemska djuren och
växterna på dessa små landfläckar, som till en sen
geologisk tid måste hafva betäkts af hafvet och hvilka bestå af
basalt-lavor och därför till sin geologiska karaktär äro olika det
amerikanska fastlandet och förlagda under ett egendomligt
luftstreck —’ hvarför blefvo de skapade efter amerikanska
organisationstyper? Det är sannolikt att Cap Verdesöarne till alla
fysikaliska omständigheter mytket mer likna Gallapagosöarne
än dessa senare till sin beskaffenhet den amerikanska
kuststräckan, och dock äro de ursprungliga invånarne på de
bägge ögrupperna helt och hållet olika, i det de på Cap
Verdesöarne ha afrikansk prägel, men Gallapagosöarnes djur
och växter amerikansk».

Förekomsten på de olika öarne af specifikt skilda, men
dock förvandta arter väcker Darwins stora förundran, likasa
djurens tamhet, som är utmärkande för härmfoglarne, finkarne,
gårdsmygen, flugsnapparen, dufvan och vråken. Dessa foglar
kommo människorna så nära, att de kunde dödas med en
käpp eller tagas med en snara eller hatt. En gång nedslog
Darwin en hök ifrån grenen pä ett träd. En härmfagel satte
sig en dag på randen af en med vatten fyld skål, som
Darwin höll i sin hand. »Det tyckes», säger Darwin, som
foglarne på denna ögrupp ännu icke ha lärt känna människan
som en farligare varelse än sköldpaddan eller Amblyrhynchus
och därför icke bry sig mer om henne än så skygga foglar
som skator i England fråga efter betande oxar och hästar».

Äfven på Falklandsöarne hade Darwin funnit foglarne
tama, ehuru pä dessa öar finnas räfvar, hökar och ugglor,
hvarför frånvaron på Gallapagosöarne af rofdjur icke kan
vara orsaken till tamheten. Denna tamhet står i skarp
motsats till samma arters vanor på Eldslandet, där de under
långliga tider varit utsatta för vildarnes förföljelser. En
jägare kan på Falklandsöarne på en enda dag döda flera gäss
än han förmår bära hem, hvaremot det på Eldslandet är lika
svårt att döda en enda gås som det är i England att skjuta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:46:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1882/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free