Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CH.. DARWINS VERK O. BETYDELSE FÖR NATURFORSKNINGEN. 302
sökningar öfver orchidéernas befruktningsförhållanden gaf
impulsen till en ny gren af naturforskningen, för hvars resultat
Prof. Th. Fries lemnat en förträfflig framställning i serien
»Ur vår tids forskning» N:o 13 *0m växternas blomning».
Hvilket gagn hafva nu växterna däraf att själfbefruktning
förekommes? Darwin sökte genom talrika experiment få denna
fråga besvarad och nedlägger resultaten i *T/ie effects of
crossand selffertilizatidn in the vegetable kingdom* 1876.
Det visade sig som allmänt resultat, att afkomman af olika
individer är öfverlägsen genom storlek, afvelsamhet och längre
lifslängd, hvilket tillskrifves en fullständigare differentiering af
de sexuella elementen, uppkommen därigenom, att de
kontra-herande individerna lefvat under olika förhållanden. Genom
studiet af insekternas förhållande till blommorna under
befruktningen erhölls ett vigtigt bidrag till evolutionsteorien.
Blommornas färgprakt, vällukt och honungsafsöndring äro
nämligen tillkomna för att locka insekterna till besök i blommorna.
År 1875 utkom en volym, som behandlar
slingerväxterna. Här sysselsätter sig Darwin med ett inom flertalet
naturliga familjer och i många former uppträdande fenomen,
eller att växter med eller utan särskilda för detta ändamål
ombildade organ klättra upp pä föremal. Växternas
sling-ringsförmåga beror på en spontan, långsamt försiggående
kringsvängande rörelse hos växtens yngre delar eller ändar.
Emedan slingerväxter och klängväxter finnas hos de mest
olika familjer, och t. o. m. samma slägte innefattar
klängväxter och icke-klängväxter, måste den nämda
rörelseförmågan, om ock blott potentielt, vara utbredd inom växtvärlden i
dess helhet. Ändamålet med klängningen är att växten må
med så liten uppoffring som möjligt af organisk väfnad kunna
bringa sin bladmasa i ljuset. De enklaste formerna af
slingerväxter utgöras af sådana arter, hvilkas stam utan tillhjälp af
klängen slingrar sig kring andra växters stammar eller kring
käppar. Mer invecklade fall inträffa, då bladskaft, bladdelar,
blomställningar o. s. v. utbildas till klängen, hvarigenom den
fördelen vinnes, att växterna icke behöfva sä lång stam som
de enkla slingerväxterna. Klängena äro, liksom de slingrande
stammarne, sensitiva, d. v. s. de böja sig åt ett föremål, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>