- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1882 /
307

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CH.. DARWINS VERK O. BETYDELSE FÖR NATURFORSKNINGEN. 307

gjorde, såsom än i dag en af gibbonaporna, med all
sannolikhet vidsträkt bruk af sin röst för sång, och af analogi kan
man sluta att detta skedde företrädesvis för att tjusa honorna
eller öfverträffa rivalerna. I samma mån rösten uppöfvades
utbildades röstorganen och säkerligen äfven hjärnan. De
andliga förmögenheterna hos den varelse, från hvilken
människan härstammar, måste ha varit mer utvecklade än hos
någon nu lefvande apa, innan något det allra ofullkomligaste
språk kunde utbildas. Vi kunna med all visshet föreställa
oss, att ett fortsatt bruk af talförmågan inverkat på
själsförmögenheterna och gjort dem förmögna att sammanhålla
tankar. .Det .intima sambandet mellan språket och hjärnan,
sådan den nu är utbildad hos oss, visar sig i de besynnerliga
fall af hjärnsjukdomar, då substantiv försvinna ur minnet,
ehuru andra ord kunna korrekt användas. Det ligger intet
mer osannolikt uti att verkan af ett länge fortsatt bruk af
talförmågan på själsorganen genom ärftlighet kan öfvergå till
kommande generationer, än att t. ex. handstil kan ärfvas,

Sedan behandlar Darwin människans högre
själsförmögenheter, hvilka icke kunde ha uppstått förr än ett fullkomligt
språk utbildats. Intet, säger Darwin, bevisar att människan
ursprungligen hade tron på en allsmäktig Guds tillvaro*
Tvärtom berätta män, som länge lefvat bland vildar, att
många racer funnits och än i dag finnas, hvilka ej ha någon
föreställning hvarken om en eller flera gudar och ej ens i sitt
språk ega ett uttryck för en sådan föreställning. Om man
med religion förstår tron på osynliga eller andliga krafter, så
är förhållandet helt annorlunda, ty dessa föreställningar synas
finnas öfveralt äfven hos de lägsta racer. och det är icke
svårt att fatta huru sådana föreställningar uppkommit. Dröm*
mar tyckas först ha gifvit anledning till tron på andeväsen,
ty vilden förmår ej skilja mellan subjektiva och objektiva
förnimmelser, »en drömmande vildes själ går ut på vandring
och återvänder hem med minnet af det hon upplefvat». Tron
pà andar kan lätt gå öfver till tron på en eller flera gudar,
ty vilden tilldelar naturligtvis andarne samma passioner, samma
hämndkänsla och samma affekter, som han själf eger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:46:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1882/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free