Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henry Wadsworth Longfellow
(1807—1882).
Med berättigad glädje och tillförsigt till sin framtid
nämner Amerika den rad af lysande personligheter, som
under detta århundrade skapat dess literatur och tillkämpat
densamma allmänt erkäfinande. Män, sådana som Channing,
Irving, Hawthorne, Bryant, Longfellow, Emerson, Whittier,
Holmes och. Lowell, flera andra att förtiga, skulle utgöra
en prydnad för hvarje samhälle; och för den stora fristaten
hvilken, ännu ringaktad, med dem som ledare trädde in på
världsliteraturens täflingsbana, ega de en särskild betydelse.
Den glans, deras literära bragder spridt öfver deras
fosterland, förhöjes än ytterligare därigenom, att de alla verkat
mer eller mindre samtidigt. Visserligen bortgick Channing
redan 1842, dock ej förr än alla de andra hunnit bryta åt
minstone sin första lans för fosterländsk sång och odling
Channing följdes närmast af Irving (1859), Hawthorne (1864)
och Bryant (1878).
Ännu vid detta års början lefde de öfriga; och,
betecknande nog för landets kulturförhållanden, hade de alla
samlats i staden Boston eller dess omnäjd. Men redan tidigt
detta år kom budskapet, att Longfeüows lyra brustit, och
blott några få veckor senare, att Emersons stämma tystnat.
Mänskligt att dömma, kan det ej häller dröja många år,
innan de sista länkarne lösgjorts ur denna lysande kedja,
hvilken dock, länge reflekterad i gyllne sång och ord, skall
fästa nationens hjärta vid renare syften och ideala
sträfvanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
