Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRY WADSWORTH LONGFELLQW.
varaktiga intryck. Sin beundran för Tegnérs diktning
ådagalade han sedermera genom en längre uppsats om Frithiofs
Saga, samt genom öfversättning af några sånger ur detta
skaldestycke och af Nattvardsbarnen; och mer än en gång fann
gammalnordisk sång och saga genklang i hans egen diktning.
På hösten hade han den stora pröfningen att förlora sin
maka, som plötsligen bortryktes i Amsterdam. Flera
drag häntyda’på den smärta han känt vid denna förlust;
och rörande är det sätt, hvarpå han påminner sig henne i
den nedanför öfversatta sången »Änglars fjät».
På hösten 1836 tillträdde Longfellow sin plats vid
Harvard College, hvilken han sedermfcra innehade. under aderton
år, hvarefter han öfverlemnade den åt skalden Lowell och
drog sig tillbaka till privatlifvet. Han gjorde sig de första
åren påmind blott genom några värdefulla uppsatser i en
literär tidskrift; men 1839 utkom ej blott hans varma
romantiserande skildring Hyperion, utan och hans första
diktsamling Röster ur natten, där alla de ofvan antydda dragen
af hans lyriska diktning mer eller mindre klart framträdde.
Nationen kände r^dan nu, att en skald med ett sundt
hjärta och en själfständig begåfning hade kommit; och hvilka
fel som än kunde vidlåda »Röster ur natten», så glömdes de.
för sångens anslående poetiska ànda.
Bland andra dikter i denna samling förekom ock den
så populär vordna. »Lifvets psalm», hvarom talats ofvan. En
bland de mest tilltalande sångerna tör väl för öfrigt vara
den nedan återgifna Änglars fjät, däri han äfven åt sin
bortgångna maka egnar en minnets suck:
När de flyktat dagens stunder,
Och den lugna kvällens röst
Väcker fridens helga känslor,
Hvilka slumrat i mitt bröst;
Innan kvällens lampor tändas,
Och i rummets dunkel re*n
Mörka skuggor likt fantomer
Fladdra vildt i brasans sken,
Ny Sv. Tidskr. 3:e årg:s 4:e haft. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
