Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
HENRY .WADSWORTH LONGFELLOW.
Se, då glida öfver tröskeln
Genom dörm, som står på glänt,
Dessa hädangångna dyra,
Som jag förr så val har känt:
Han den starke, som med ädla
Syftemål i striden gick,
Föll vid vägens kant, f örblödde,
Innan seger gladt hans blick;
Dessa heliga, som buro
Smärtans o£ med ödmjuk själ,
Tills de knäpte bleka händer
Till ett långt och tyst farväl.
Och bland dem den ädelt sköna,
Hon som blef min ungdoms brud
Och mig älskat öfver allting,
Nu en ängel upp hos Gud.
Tyst, med sakta fjät hon nalkas,
Som ett bud från himlens land,
Tar sin tomma stol bredvid mig,
Lägger ömt i. min sin hand;
Sitter där och blickar på mig
Med en blick så ljuf och ren,
Som en nytänd himlastjärnas
Stilla, helgonlika sken I
Hviskar tysta, men förstådda
Andeböner till min själ, —
Milda bannor, hvilka lösas
I välsignelser likväl.
År jag stundom trött och enslig,
Blir min ängslan dock ej lång,
Blott jag tänker på att dessa
Lefvat här bland oss en gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>