Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
LITERATUR.
Kan Sverige af någon anledning råka i krig? Återblick och
betraktelser af en gammal nordbo. Lund, Gleerups förlag. Pris i kr.
Så lyder titeln på ett inlägg i denna dagens fråga, hvilken
framför alt för alla dem, på hvilka ordnandet af vårt försvarsverk
beror, är af vigt att få besvarad. Föreliggande arbete gör ett
försök därtill, men har egentligen blott lyckats på samma sätt, som
våra debatterande församlingar, hvilka så ofta låta den förda
diskussionen utgöra svar på frågan. Diskussionen motsvaras här af
förf:s återblick på Sveriges krigshistoria, af hvilken ju utan tvifvel
mycket är att lära och af hvilken -äfven ofta bekräftas Axel
Oxenstjernas anförda yttrande att »ingen har fred längre än grannarne
vilja», en sats som nog gäller än i dag. Därför, menar förf., »om
man försöker att med ledning af historiens vittnesbörd göra för
sig klart, huruvida samma eller möjligen andra krigsanledningar
än de, som i det förflutna gjort sig gällande, för framtiden kunna
förefinnas, så kommer man otvifvelaktigt till ett annant resultat än
tron på orubblig fred», och så torde det äfven vara med en hvar, som
förstår att låta fakta tala, och reflexionerna göra sig själfva. Men
tyvärr är det ej så med alla, och vi måste,, beklaga, att förf. i den
följande mycket noggranna framställningen af våra krigs historia
nästan glömmer bort krigens anledningar för deras förlopp och
därigenom beröfvar sig och läsaren de öfvertygande bevis för
möjligheten af nytt krig, som samma eller liknande anledningar
kunnat lemna. Och då denna krigshistoria för hvarje bildad läsare
är känd ur närmaste skolbok, så hade en liten kurs i Sveriges
diplomatiska historia varit mycket mera välkommen och nyttig.
Saklöst kunde vår medeltids krigshistoria varit utelemnad. Men
däremot skulle många lärdomar ha kunnat hämtas ur andra länders
historia, då dessa snärjda i den villande statskonstens nät fått
beträda krigets ban mot sin vilja och sina intressen. *
Med ett ord, den »återblick», förf. egnar åt våra krig med
å ena sidan Danmark, å andra sidan Ryssland, Polen, Tyskland,
är altför vidlyftig i förhållande till de få sidors »betraktelser», till
hvilka de förra gifvit förf. anledning.
De senare, fastän ej nya, torde icke förty böra väl beaktas.
Tvifvelsutan har förf. rätt däri, att vår försvarsfråga nog fått en
praktisk lösning, om vi uppträdande till Danmarks förmån lidit ett
hederligt nederlag mot Tyskland. Att norska Finnmarken och
därmed Sverige är i fara för Rysslands utvidgningsbegär synes af en
blick på skandinaviens karta, och att Gotland i händelse af strid
mellan England och Ryssland kan, såsom ett annat Malta eller
Cypern, lätteligen intagas och för oss gå förloradt, är ej svårt att
inse. Måtte därför förf:s välmenta arbete på alt sätt
uppmärksammas af dem det vederbör! det är en önskan, som hvarje vän af
vår själfständighet och dess försvar skall hysa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
