Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358
LITERATUR.
oförvillad af förutfattade meningar än Norges egna söner i dessa
partistridernas tider. Därför har man också skyndat att tillmäta
förf:s arbete ett vitsord i striderna för dagen, som förf., helt visst
aldrig åsyftat att vinna, och som ej häller enligt anmälarens tanke
kan med rätta tillerkännas förf:s framställning rörande dessa
tvistepunkter, huru stora afhandlingen förtjänster än för öfrigt äro.
För att denna anm:s uttalade mening ej må framstå såsom
ett löst ord, skall det blifva anm:s uppgift att, så godt det trånga
utrymmet kan tillåta, påvisa, huru förf:s bevisföring just i
strids-punkten rörande behandlingen af grundlagsfrågor och beskaffenheten
af konungens veto i dessa frågor enligt norska grundlagen är
jämförelsevis svag och hastig, ehuru framställningens bredd nog visar,
att förf. i dessa punkter velat föra en slåendè och bindande
bevisning. Innan vi emellertid öfvergå till denna granskning, torde
det vara i sin ordning att i allmänhet framhålla afhandlingen?
förtjänster.
Bland dessa ^ vill anm. först nämna den synnerliga omsorg,
hvarmed förf. sökt att samla och studera alt material af något
värde rörande de förarbeten, som 1814 års grundlagsstiftare hade
att tillgå såsom utgångspunkter för sina arbeten, och vidare
rörande gången af själfva grundlagsstiftningsarbetet. Genom denna
utredning har förf. utan något tvifvel lemnat icke få nya och
värdefulla bidrag till historien om tillkomsten af Norges fria statsskick
Icke mindre förtjänstfull är förfis sträfvan att uppspåra de
främmande källor, ur hvilka grundlagsstiftarna medelbart eller
omedelbart kunnat ösa och öst. Genom den jämförelse, som sålunda,
uppburen af omfattande studier, oupphörligen anställes mellan den
norska grundlagen och den tidens fria författningar, erhåller man
en högst intressant inblick i den utveckling, hvartill den offentliga
rätten hunnit vid det i9:de århundradets begynnelse. Man skulle
väl hafva önskat, att förf. sökt klargöra, på hvilken ståndpunkt
med hänsyn till statsrättslig teori de norske konstituenterna stodo,
och efter hvilket system de kunna anses hafva velat ordna sina
grundlagsbestämmelser, på det att man i den allmänna
grundupj)-fattningen måtte finna en ledstjärna, då de särskilda stadgandena
te sig alt för dunkla och motsägande. Men tör hända är det
orätt att förebrå förf., att han ej lemnat någon sådan redogörelse,
om man måste erkänna sanningen af förf:s tämligen stränga dorn
angående konstituenterna, »att de hvarken* hade praktiskt pröfvat
eller teoretiskt begripit och således hvarken på erfarenhetens eller
spekulationens väg kunde draga något strå till stacken». Betraktar
man grundlagsprodukten såsom helhet, torde nog också förf. här
träffat sanningen ganska nära; den är ett sammelverk, som ej
uppbäres och sammanhålles af någon annan verkligt genomgående och
ledande tanke, än den norska statens ordnande såsom ett fritt och
oafhängigt konungarike. Men är förf:s omdöme om konstituenter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
