Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
LITERATUR.
»begge i Förening», såsom förf. visar, ingalunda med det sista
alternativet ovilkorligen måste afse stortingets plenum, utan jämväl kunde
syfta på behandling i stortingets bägge afdelningar, så röja dock
besluten ett bestämdt frångående af tvåkammarsystemets princip.
Att denna grundsats kullkastades, betonas ju också af systemets
både vänner och fiender, Sibbern och Falsen å ena sidan och
Schmidt å den andra. Förf. finner visserligen lämpligt att
dekretera, att »stortinget» såsom beslutande myndighet i grundlagen
betyder stortingets afdelningar, men han har så förälskat sig i sin
egen tanke, att han underlåter därför föra några bevis. Vi spoija
honom endast: kan grundlagen, då han föreskrifver att
konungatronföljare- och förmyndareval skola af stortinget verkställas, mena
att denna myndighet skall af stortingets afdelningar utöfvas? Och
huru? Måste icke stortinget i plenum besluta rörande godkännandet
af med lemmarnes fullmakter och med anledning af öfverklagade
val? Såvidt vi kunna finna ligger i grundlagens ordalydelse intet
hinder för att fatta stortinget såsom beslutande i plenum i alla
de frågor, som icke genom § 76 och $82 mom. f) särskildt
undantagits. Enligt vår åsigt betyder sålunda icke storting
såsom enligt tS 112 beslutande i grundlagsfrågor ovilkorligen stortinget
fördeladt i afdelningar, utan kan och bör anses beteckna stortinget
i plenum, såsom det också städse vid tillämpningen tolkats. Att
denna uppfattning äfven var konstituenternas, styrkes af flera
omständigheter och yttranden, men tydligast synes den uttalad af
konstitutionskomiténs medlem Motzfeldt, som i sin dagbok för den
11 Oktober 1814 yttrar »Det blev for øvrigt bestemt, at
storthinget denne gang ved alle de forhandlinger, der ikke angaaer
egentlige love, skal handle in pleno, hvilket ogsaae har hjemmel i
konstitutionen, blandt andet i den iioide (n. v. $ 112). Vi anse
sålunda, att förf. icke ännu förmått bevisa, att det är endast olaglig
praxis som rubbat tvåkammarsystemet och lemnat grundlagsfrågorna
åt stortinget i plenum, utan att detta står i öfverensstämmelse med
grundlagens egna bestämmelser och konstituenternas mening. Vi
kunna nämligen ingalunda erkänna, att bestämmelsen i $ 76, att
»enhver lov» skall i odelsting och lagting behandlas, äfven kan och
måste anses tillämplig å grundlagsfrågor. Ty genom den 112 $
har ett särskildt förfaringssätt föreskrifvits för grundlagsfrågor och
grundlagen själf antyder klarligen i § 17, att konstitutionen är
ett slag af lagar, och att lagar, som stiftats i enlighet med $$
77-~79> tillhöra en annan klass. Det heter nämligen, att de
anordningar, som konungen eger att gifva, icke må »stride mot
constitutionen og de (således som efterfølgende $$ 77, 78 og 79
bestemme) af storthinget givne love». Att för öfrigt förf. fattar
»enhver lov» alldeles för vidsträkt, synes oss klart, då vi taga
hänsyn till det sätt, hvarpå $ 75 med tydliga ord skiljer den
egentliga lagstiftningen från stortingets öfriga befogenheter, och till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
