Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITERATUR.
361
konstituenternas åtgöranden, genom hvilka lagbegreppet tydligen
återfördes från den mera sväfvande omfattning, som Adler-
Falsenska utkastet efter franskt mönster gifvit däråt, till det
begränsade omfång, som var enligt med det i norden gällande språkbruket.
Huru intressant det än vore att närmare pröfva förf:s framställning
i denna punkt, måste vi härmed lemna frågan, då vårt utrymme
ej tillåter någon vidlyftighet. Att grundlagen icke åsyftat att
hänföra grundlagsfrågor under bestämmelserna i 76—79 anse vi
äfven framgå af stadgandena i $ 112 rörande tillkomsten af
beslut om grundlagsändringar. Ty iden bestämmelse i $ 112, enligt
hvilken 2/3 af stortinget måste vara eniga om en förändring i
grundlagen, för att den må anses besluten, kan enligt vårt
förmenande icke rimligen inläggas den tolkning, förf. med synnerlig ifver
förfäktar, att nämligen det skulle fordras a/3 i hvarje afdelning och
slutligen a/3 af hela stortingets när- eller frånvarande medlemmar.
Vi fråga, med hvilken rätt nian vill inlägga en så komplicerad
.bestämmelse uti ii2:te Jy.s enkla ord, 2/3 af stortinget. Ortlen ge
ingen anledning därtill och kunna utan svårighet tolkas, då de läsas
utan förutfattad mening. Det är ett djärft vågstycke att i en
grundlagsparagraf inlägga en sådan underförstådd mening utan
annan egentlig grund, än att händelsevis Tennessees författning af
1796 har ett sådant stadgande, som förf. vill inkonstruera i den
norska. Vi kunna ej annat än tycka att förfis fyndighet liar
spelat hans eljes nyktra skarpsinne ett fult spratt. Huru litel ii2:tc
Jy.s bestämmelser låta förena sig med stadgandena i $$ 7 7 9»
framträder också ganska skarpt, då man besinnar att 112 $ säger,
att förslag till grundlagsändringar skola på ett storting framställas
och tryckas för att oförändradt antagas af ett följande storting,
under det att $ 76 ju säger, att lagförslag, som väkts i odelstinget,
kunna blifva föremål för ändringsförslag i landstinget. Kan nu
lagtinget icke föreslå sådana ändringar i odelstingets
grundlagsförslag, så blir ju lagtingets inverkan liten eller ingen. Eller menar
förf., att vid förslagets ursprungliga framställande 76 J$:s procedur
skall användas på spörjsmålet, om och i hvilken form förslaget
skall hvila? Vi tro icke, att det senare kan förenas med 112 jfcs
lydelse. Ännu en liten formell anmärkning skulle vi vilja göra för
att påvisa, huru svårt det är att förena den ii2:te $ med jft
76—79, och huru litet sålunda det suspensiva vetot enligt
grundlagens egna stadganden är tillämpligt å grundlagsfrågor. För att
ett lagförslag af stortinget skulle kunna framtvingas mot konungens
vilja, måste beslut därom enligt den ursprungliga lydelsen af jj 79
upprepas oförändradt af tvänne på hvarandra följande lagtima
storting. Om nu konungen i enlighet med § 80 vid ett stortings
hemförlofvande förkastat dess beslut rörande en grundlagsändring,
så kunde förslag å nyo väckas först å nästa lagtima storting för
att å det tredje andra gången antagas, och på samma sätt kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
