- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1882 /
373

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

373 s DE ELEUSINSKA MYSTERIERNA.



af alla skuggorna, hvarvid Akilleus i sitt svar uttalar den
tröstlösa homeriska åsigten om lifvet efter döden:

Namn ej ett ord till tröst f ör min död\ fräjdstore Odysseus!
Hällre som dagsverkskarl pPi landet jag önskade tjäna
Hos en behöfvande man, som själf knapt egde sin bärg ning,
Än alt beherska som konung de dödas samtliga skaror.

I motsats härtill utbildade sig i mysterierna den åsigten,
att döden’ vore början till ett nytt bättre lif. Det fans en
grupp af naturgudomligheter, hvilka trots mången lokal
olik-het och egendomlighet dock alla stämma öfverens i sin
hänvisning till ett lif efter detta; och det är väsentligen ur deras
krets, som mysterierna uppväxte. Det var de s. k. ktoniska
gudomligheterna, d. v. s. de pä jorden, och i dess in-

nersta herskande och verkande gudomlighetcrna. Dessa bilda
inom den grekiska religionen en motsats mot de olympiska
gudarne, frän hvilka deras religion är väsentligen skild.
Kulten af dessa gudar var ingalunda främmande för de älsta
grekerna, de s. k. pelasgerna, utan stod tvärtom, efter hvad vi
förut påpekat, hos dessa tidigt i stort anseende. Det var till
dem, som dessa enkla landtman sände sina brinnande böner,
när de myllade kornet ned i jordens sköte, till dem anstälde
de tackofter, när de blifvit välsignade med riklig skördL Vi
kunna lätt förstå, att i de religiösa föreställningarna hos ett
folk, hvilket säsom de älsta grekerna uteslutande bestod af
åkerbrukare, dessa jordens gudomligheter mäste spela en
stor rol.

Ursprungligen har all religion sitt hem inom familjen. I
hvarje hus fans ett altare, härden, familjens medelpunkt, kring
hvilken dess medlemmar församlade sig till åkallan och bön.
Hvarje familj har således från början haft sin särskilda religion>
i hvilken blott familjens medlemmar egt befogenhet att
deltaga Andra kunde blott genom upptagande i familjen vinna
en sådan rätt. Med tiden fingo några af dessa familjer större
betydelse än andra, och dessa familjers religion blef därigenom
af större vigt. När nu under den s. k. doriska vandringen
de gamle pelasgerna trängdes undan och deras religion
mångenstädes undertryktes, enligt hvad Herodotos berättar oss,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:46:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1882/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free