Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383 s DE ELEUSINSKA MYSTERIERNA.
och festliga processioner till gudarnes ära, i hvilka dock väl
ej de nyinvigde borde deltaga. Emellertid nalkades dagen
för det stora Iakkoståget, hvarigenom mysterna drogo den
egentliga hufvudfesten och invigningen i Eleusis till mötes.
Meningen med invigningen var att liksom blifva närmare
förenad med gudomligheten; och Iakkos ansågs såsom en
medlare mellan människan och gudarne. Det var därför hans
bild medfördes till Eleusis från Aten, och af honom har
dagen sitt namn. Den 19 på f. ni. samlade sig deltagarne i
festtåget och ordnade sig längs torget och närmast liggande
delar af krukmakarekvarteret. Mysterna hade myrtenkransar
på hufvudet och nya kläder, hvilka sedermera ansågos heliga
och skyddande mot olyckor, hvarför de ej aflades, förr än de
voro alldeles utslitna. Eller också gjordes af dem lindor ät
barnen. Nu hämtades Iakkosbilden och bars jämte de heliga
redskapen i spetsen for tåget, som därpå under väldiga
jubelrop, Iakke, Iakke! satte sig i gång genom
krukmakarekvarteret och den »heliga» porten vit på den »heliga» vägen,
som förde till Eleusis. Stenhopar här och hvar utefter vägen
erinra en nutida resande om den allé af härliga tempel,
kapell, altaren och grafvårdar, som i förra tider omgaf denna
väg. Pausanias har i sin skildring af Ättika (kap. 37 o. 38)
uppräknat och beskrifvit dem. Vid några af dessa
helgedomar stannade det väldiga tåget — man uppgifver ända till
30,000 deltagare — och sjöngo hymner samt förrättade vissa
föreskrifna offerhandlingar, hvilka liksom öfriga bruk under
vallfarten troligen alla lifligt erinrade om drag. ur de
eleusinska gudomligheternas historia. Vägen gick öfver den lilla
Kefissosbäcken, vid hvars strand allehanda’ skämtsamma
upptåg företogos, för att afbryta den enformiga högtidsstämningen.
Ej under, ty det var ju vinets gud, som fördes de eleusinska
gudomligheterna till mötes; och det lifliga grekiska lynnet
behöfde detta afbrott. Här gälde det att vara flink i tungan,
ty den kvickaste och roligaste vann pris. Men nu närmade
man sig Eleusis. Till igenkänningstecken fingo mysterna —
ty äfven andra än invigde deltogo i festen — brandgula band
att fasta om armen och foten. Antändes så de medförda
facklorna, och snart var man vid nattens inbrott framme i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
