Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 s DE ELEUSINSKA MYSTERIERNA.
Eleusis. Först infördes väl Iakkosbilden högtidligen i de
eleusinska gudarnes tempel, hvarefter nattliga fester vidtogo,
då man under fackelsken och dans, hvilken är oskiljaktig från
alla antika gudafqster, irrade omkring på de blomrika ängarne
vid den eleusinska bugtens stränder, som därför ock kallas
fac-kelstranden, och »till och med gubbarnes knän», sjunger
Ari-stofanes, gjorde Iakkos lätta, så att de under festfröjd afskakade
den mångåriga ålderns börda». Det var Demeters
kringirrande och sökande efter sin dotter, man efterhärmade, >1
natt — genomvakad fackelglans» sjunger en annan grekisk skald
Euripides, »firade mysterna tillsamman med himmelen och
månen och nereiderna i hafvet och strömmarne den
guldkro-nade mon och hennes heliga moder». Demeter hade ju, enligt
sagan, stannat i Eleusis, upplifvats af tjänsteflickan Iambes
glada skämt och låtit förmå s!g att släcka sin törst- Vid
nattens inbrott upphörde förmodligen också mysternas fastande,
de fingo under åtskilliga ceremonier tömma en mystisk dryck
(xcxicJy), och Iambes skämt efterbildades måhända i dessa
uppsluppna nattliga festligheter, om hvilka en af kyrkofäderna
med harm berättar oss, att de voro »natten värdiga». Dylika
nattliga fester vid fackelsken tillhöra särskildt kulten af de
underjordiska gudomligheterna: natten är den rätta tiden för
deras dyrkan, och alt, som liar afseende på dem, nämnes
därför liksom de själfva mörkt och dunkelt. Det är väl dessa
nattliga fester, hvilka säkerligen med tiden betänkligt urartat,
som gifvit den kristna kyrkans första fäder anledning till deras
stränga förkastelsedomar öfver de eleusinska mysterierna. Men
dessa fester hade egentligen ej något direkt att göra med den
eleusinska invigningen. De voro folkfester, i hvilka hela
menigheten deltog, oafsedt om de voro invigda eller ej. Orgiastiska
bruk, en blandning af den djupaste smärta och den vildaste
glädje, äro egendomliga drag för Dionysos- och
Demeter-festerna i allmänhet. För Greklands befolkning är denna
or-giasm ursprungligen främmande, men vann med tiden alt
mer insteg, hufvudsakligen genom kvinnorna. Ty andligt och
sedligt tillbakasatt^, som de voro, voro de också lättast
blott-stälda för den religiösa känslans vanarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
