Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
bevis på en därigenom uppkommen pånyttfödelse. Detta torde
väl få anses uttaladt i det hithörande uttrycket: »många äro
tyrsosbärare (deltagare), men fa äro gudainvigde». Platon
yttrar på ett ställe, där han tydligen afser cfe eleusinska
presterna: »De säga, att människornas själar äro odödliga och
att dessa än taga ett slut, hvilket man kallar dö, än äter
uppstå, men dock aldrig gå under», c Därför», tillägger han,
måste man föra ett så heligt lif som möjligt». Säkerligen har
den grekiska filosofien haft stort inflytande på helgedomen i
Eleusis, liksom filosofien å sin sida rönt dylikt inflytande
tillbaka. Platon och hans uttalade beundran för Eleusis torde
bära särskildt vitnesbörd därom, och han liksom andra antika
författare jämför ofta mysterierna med filosofien, såsom äfven
kyrkofäderna, hvilka till och med-om kristendomen använda denna
jämförelse. Också var det den grekiska filosofiens yttersta
utlöpare, den märkliga ifyplatoniska skolan, som i den
eleusinska religionens sista tider och strider lemnade densamma
sitt kraftiga stöd. Märkvärdigt är därvid, att under det några
af dessa nyplatoniker efter hvarandra beklädde den eleusinske
hierofantens ämbete, andra af deras bröder uppstego till kristna
prestbyterer och biskopar. *)
Den eleusinska religionen leder sitt ursprung, hafva vi sagt,
frän Greklands urälsta tider. Under den grekiska hjälteåldern
trängdes hon tillbaka från ytan af det helleniska lifvet, men dök
åter upp igen efter Horners tid, och sedan började hennes
anseende i tidens lopp alt mer och mer att växa, så att hon från de
stora perserkrigens dagar öfverglänste all annan gudstjänst i
Grekland. Stadsgudinnan Atena, som i början af dessa krig i
slaget vid Maraton visat sig så segerrik, svek atenarne tio är
senare. Hennes borg blef intagen, hennes tempel sköfladt och
ödelagdt. Men då, i slaget vid Salamis, som inträffade på
Iakkosprocessionens festdag, kommo de eleusinska
gudomlig-heterna Grekland till hjälp. Ty en tät dimma höjde sig från
Eleusissidan och omgaf persernas flotta: man hörde mystiska
sånger, förskräckliga bilder visade sig, och Xerxes, persernas
konung, tog med bäfvan till flykten. Detta underverk, som
*) S. Bernocco. I misteri Eleusini. Torino e Roma 1880. Sidan 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
