Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43<5
literatur.
skapliga världen, likasom i den samtida industrien, ser man alt
mera allmänt principen för »arbetets fördelning» genomförd.
Själf nära berörd af vetenskapens framsteg, då de vinna
till-lämpning i det praktiska lifvet och alt mera tydligt gifva en ny
prägel åt samtiden, griper den tänkande allmänheten med ifver
hvarje tillfälle att vinna en, om ock ytlig, inblick däri. Men
då hon naftirligtvis i allmänhet saknar de förutsättningar, som
skulle medge henne att af den moderna vetenskapliga
tidskrifts-och athandlingsliteratUren draga önskad nytta, så »mötes
allmänhetens fortfarande begär efter kunskap samt vetenskapsmännens önskan
att upplysa och behof af intresse för vetenskapen uti
åstadkommandet af den populariserande literatur, som gör vetenskapens
frukter till allmän egendom, och som på vår bildning trycker en
prägel af ädel, för alla fosterländska sinnen glädjande art» *).
Ett bibliotek af sådan art utgör såsom bekant »Ur vår tids
forskning», hvaraf ofvanstående arbete bildar en af de sista delarne.
Också är dess framträdande betingadt just af de ofvan påpekade
förhållandena, och det fyller därför väl sin plats i denna samling.
Redan titeln på dètta arbete antyder, att vi här ej ha för
oss eii sammanhängande framställning, utan att innehållet består af
några spridda afdelningar af »vår tids meteorologi». Bland dem
möta vi först en framställning af stormarnas natur.
En kort, men liflig och åskådlig målning af en tropisk orkan,
en s. k. cyklon, och de honom åtföljande typiska företeelserna
bildar inledningen, hvartill en historik öfver studiet af dem och
sedan af hvirfvelstormar i allmänhet naturligt ansluter sig. Såsom
tillbörligt är, har däruti Le Verrier, den fräjdade franske
astronomen, vid hvars namn redan förut den storartade upptakten på
teoretisk väg af en ny planet (Neptunus) var fastad, blifvit
framhållen såsom grundaren af det internationella telegrafiska
observationsnätet och således medelbart af den moderna meteorologien.
Möjligen hade å andra sidan amerikanaren Loornis namn kunnat
mera framhållas, just därför att det, ehuru om vetenskapen så
förtjänt, dock vanligen är mera förbisedt. Den därpå följande
framställningen af våra vanliga stora hvirfvelstormar och de
förändringar i väderleken, som de medföra, lemnar i klarhet och
öfver-skådiighet intet öfrigt att önska och torde bereda alla, som önska
vinna någon kunskap om stormarna och deras orsaker, ett stort
nöje, hälst som den synes oss vara i ordets bästa mening lättläst.
Noga torde man dock lägga märke till, att ej alla vindar alstras i
enlighet med och följa de lagar vi här finna framstälda, utan att
äfven rent lokala vindar ges såsom t. ex. lands- och hafsbrisen på
våra* kuster. Dessas uppkomst och riktning bestämmas af ortens
*) Denna tidskrifts första häfte för innevarande år, s. 67—8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
