Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett misstag. 455
«Hans har säkerligen mera vana att handskas med dylika
saker,» — sade hon, — och Sigrid vill nog tillåta honom att komma
upp på vinden, dit lådan är flyttad*.
Hans gick med Curt för att taga reda på Sigrid, hvilken
jämte öfverstinnan hade lemnat sällskapet strax efter måltiden. Om
en stund kommo de tillbaka, och Hans bar i sin famn en tvä
fot hög amonier i röd lera, hvilken han stälde på bprclet. Det
var ett förtjusande arbete, fullt af lekande gratie. Den lilla
kärleksguden framstäldes pröfvande med fingret pilens udd, innan han
lägger den på strängen.
Alla närvarande öfverhopade Nina med loford och artigheter,
blott Stephanie och kammarjunkaren tego.
«Nå, hvad tycker morbror om amorinen?» sade Curt, — är
den icke intagande? Stephanie bör vara glad åt en sådan gåfva».
«Ja, det är utan tvifvel en täck gosse,» — gaf kammarjunkare
Adam hviskande till svar, — «det är blott skada, att han så
alldeles saknar några kläder, äfven de mest nödvändiga, — och äfven
här, käre Curt, äro många betänkliga nuditeter».
. l)en unga löjtnanten smålog och rykte på axlarna.
Påföljande morgon fann Nina öfverstinnan något kylig i sitt
sätt emot henne, men alldeles okunnig, som hon var, om att på något
vis hafva uppfört sig annorlunda, än hon plägade, tillskref hon
detta den hopade omtanke, som ålåg en värdinna, då så många
gäster voro där och ännu flere väntades. Själf var Nina gladare
än på länge, hon gjorde sig ingen recla hvarför, rfon halp Sigrid
att ordna blommor i vaser och jardinièrer, hon gaf
trädgårdsmästaren en och annan vink om blomsteranordningen vid buffeten och
gick därefter upp för att kläda sig till middagen.
I)å hon åter kom ned, gick hon igenom rummen i hopp om
att där finna (Gerhard, ty hon kände ett visst behof att säga
honom några vänliga ord, innan alla dessa främmande människor
kommo, men han var ingenstädes att se. Senare fick hon höra,
att han gått ut för att promenera med några af de främmande.
Hon möter så öfverstinnan.
«Kära Nina,» — sade denna brådskande, — «har du ingen
annan klädning? — någon ljus menar jag».
«Nej, jag brukar aldrig ljusa färger,» — svarade hon, — «är
ej denna bra?»
«Den är visst ganska vacker,» återtog öfverstinnan, –- «men
du ser ju ej ut som en ung flicka».
»Det kan jag knappast sägas vara längre, tant,» svarade Nina,
— «jag är 22 år».
Öfverstinnan svarade henne icke, utan skyndade bort för att
göra några anordningar.
Nina hade väntat att blifva förestäld för gästerna såsom
Gerhards trolofvade, men så blef icke fallet.1 Hon presenterades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
