- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1882 /
482

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

20 år, sedan denna händelse inträffat på Orgaz. Violante har en
son, som heter Fernando. I markisens af Moncada hem lefver en
ung föräldralös flicka, Laura, som markisen vid hennes föräldrars
död i Granada nyligen upptagit som eget barn. Fernando och
Laura älska hvarandra passioneradt. Markisen af Moncada har
just gifvit sitt samtycke till deras förening, då till slottet ankommer
Juan de Albornoz. Juan de Albornoz är son till den, som eröfrat
Orgaz. Han har lärt känna Laura i hennes föräldrars hem i
Granada och kommer nu att af hennes adoptivfader anhålla om
hennes hand. Markisen svarar, att han redan lofvat Laura åt sin
son, och icke ens en befallning från käjsaren, som Juan medför,
att gifva Laura åt Juan kan förmå honom att bryta sitt ord, för
så vidt ej Fernando själf ger honom det tillbaka. Han går ut att
tala vid Fernando, och Juan och Violante lemnas ensamna. — De
hafva genast igenkänt hvarandra. Juan är den yngling, som
förföljde Violante på Orgaz. Sedan denna natt har Violante ej sett
honom. Nu kommer han att söka fråntaga hennes son den brud,
dennes hjärta utkorat.

Låt oss höra, hvad de hafva att säga hvarandra.

violante (närmar sig D. Juan, sedan han sett markisen gå ut).

Ut i dyster, nattlig timma
flydde undan blodig strid
genom slottets mörka salar
ädel jungfru, åtföljd endast
af en väpnare, som räddat
henne undan död och lågor,
undan segrarns råa hand.
Till en enslig sal de hunnit,
hvilken endast månens strålar
bleka, darrande belyste.
Jungfrun stannar. Hämta krafter
vill hon blott ett ögonblick.
Sedan . . . . sedan. . . . .


d. juan (bedjande)                        Det är nog!

violante

Sedan störtar in en yngling,
fackla uti ena handen,
blottadt svärd uti den andra


d. juan Icke mera!

violante                        

Hör mig grefve,
hör och minnes . . . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:26:36 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nysvtidskr/1882/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free