Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
d. juan
Alt jag minnes,
Rummet höldjt i nattligt dunkel,
genom måladt fönster trängde
månens strålar, hvilka tyktes
sväfva mellan tvänne himlar,
undersköna båda två,
en därute, en därinne
uti jungfruns sköna ögon.
Ah! förlåt señora! Nåd!
Så, ja så förtviflad ropar
nödstäld jungfru, men förgäfves,
himlen sänder ingen hjälp.
Sant Ni säger, Ah! señora,
segrarn under stridens hetta
ser en gudaskön gestalt
skynda undan, och hans sinne
tändes uti häftig låga
mer af denna enda stråle
än af all den eld\ som rasar
uti slottets gamla torn.
O Orgaz! som än bevarar
minnet af min kränkta ära!
Men hvi såg i nattens flammor
henne jag så härligt skön?
Tala måste jag med Eder,
grefve, om min son Fernando,
dessförinnan dock vi måste
kalla fram de sorgsna minnen,
som ej tid kan plåna ut.
Sist dock lyckades förtviflad
jungfrun rycka ifrån rånarn
dolken, han vid sidan bar.
Hämnande sin egen ära
genomborrar hon sitt bröst.
Sedan grefve? Huru sedan? —
Mera minnes icke jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
