- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1882 /
489

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tecknade än i «la Esposa del vengador». I synnerhet är den
gamle markisen en intressant och ståtlig personlighet.

Efter att inom ett år åter hafva skrifvit tvänne andra
pjeser, som jag här måste förbigå, öfversatte sedan Echegaray
»Fäktaren från Ravenna» och uppträdde kort därefter med sitt
berömdaste, snart sagdt såsom klassiskt ansedda arbete, O
locura o santidad.
(Helgon eller vansinnig?)[1]

I detta drama skall man återfinna samma passionerade,
pessimistiska och lyriska natur, samma djärfva fantasi;
Echegaray har kanske icke blifvit mera harmonisk — äfven hos
pessimistiska naturer gifves det ju en harmoni, blott att den
hos sådana går i moll — men, när man jämför »Helgon eller
vansinnig», med hvad Echegaray förut skrifvit, skall man finna,
hur hans genie mognat, huru han blifvit en stor, djup diktare, en
verklig artist, som låter alla partier i sin målning få den dager,
som dem tillkommer. Och dock måste man ihågkomma, om
man vill förstå denna pjes, att vi äro i Spanien, och att man
måste se skådespelet med något spanska ögon, ehuru
Echegaray i detta drama uppstält ett mera allmänt mänskligt
problem än i de flesta andra af sina arbeten.

Grundtanken i pjesen är idealismens konflikt med
realismen, omöjligheten för en människa att förverkliga det högsta
ideala, det gudomligt rätta i denna världen.

Lorenzo är en aktad, lärd, rik, mycket rik man af borgerlig
härkomst, till sin karaktär en nästan svärmande idealist, som intet
kan rubba från hvad han anser rätt. Hans dotter Inés, en
egoistisk ung dam, älskar grefve Edvard, som också älskar henne.
De ungas kärlek är ömsesidigt passionerad. Partiet har mött
svårigheter i Lorenzos borgerliga stolthet, som ej vill tigga en
grefvekrona åt sin dotter, och i grefvens mors aristokratiska fördomar,
men den gamla grefvinnan[2] har slutligen blifvit bevekt af sin


[1] Detta arbete har nyligen kommit ut i svensk öfversättning.
[2] Grefvinnan är i det resp. originalet Duquesa. Jag har tillåtit mig
denna lilla förändring, för att icke genom bibehållandet af den högre titeln
handlingen skulle få ett sken af osannolikhet, som den icke har i ett
land, där gradskillnaderna inom aristokratien icke äro så stora, som man ofta
hos oss tror.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:26:36 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nysvtidskr/1882/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free