- Project Runeberg -  Ny Svensk Tidskrift / 1882 /
495

(1880-1890) Author: Axel Nikolaus Lundström, Adolf Lindgren, Reinhold Geijer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

don josé echegaray.

495

är mindre helgjutet och mera disharmoniskt, än «Helgon eller
vansinnig?» Men det är onekligen märkligt.

Det är mycket svårt att berätta innehållet af denna pjes,
och jag fruktar nästan att det genom ett kort referat skall
förefalla orimligare än det egentligen är.

Echegaray har förlagt handlingen till Genève på den tid, då
Calvin från att vara blott reformator blef Genèves styresman och
med eld och svärd förföljde dem, som icke trodde liksom han.
— Man skulle nästan vilja säga, att Echegaray, den spanske
katoliken velat visa, hur också protestanterna haft sin inkvisition.
När man ställer denna pjes tillsamman med det tal, som jag
redan anfört, är den dock i grund och botten ett försvar för
religionsfriheten, ehuru en sådan tendens icke så mycket framträder i
själfva handlingen. — Vi äro, som sagdt, i Genève. Michael
Servet, den bekante spanske lärde, som först upptäkte
blodcirkulationens rätta natur, har skrifvit en bok, däri han anfallit, icke blott
vissa calvinistiska, utan också vissa allmänt kristliga dogmer.
Servet är icke längre i Genève. Han har dock blifvit dömd till döden
in contumacian. Men om Servet tillsvidare kunnat rädda sig
undan Calvins stränghet, så hafva icke alla kunnat göra det, och
man hör hela pjesen igenom talas om blodsdomar, som
calvini-stema låta verkställa. I första akten äro vi i den föräldralösa
Margarethas hus. En dag har Walter, Calvins närmaste vän och
en hård, sträng religionsifrare, strax i närheten träffats af någon
häftig sjukdom. I Margarethas hus finner han läkarehjälp och vård,
men han kan ej flyttas därifrån. Jacopo, en lärjunge af Servet, har
med någon underbar medicin för ögonblicket lindrat Walters
sjukdom. — Man får icke af Echegarays pjeser draga någon
slutsats i afseende på den medicinska vetenskapens tillstånd i
Spanien, ty Echegaray tyckes hafva alldeles särskilda och honom
egendomliga begrepp i denna vetenskap. — Walter önskar ifrigt att
blifva återstäld, framföralt för att själf kunna efterforska Servet,
hvilken man berättar hafva vågat sig tillbaka till Genève. Ve
Servet, om Walter skulle finna honom! Under ett ögonblick, då
Walter lemnat scenen, kommer Margarethas trolofvade Conrado.
Han har ilat dit för att i Margarethas hus söka skydd för en
förföljd katolik. Han vet icke, att Walter är där, och han för med
sig — hvem om icke Servet själf? Servet är verkligen i Genève.
Förföljd öfveralt som fritänkare, i Frankrike som i Italien, har
han återvändt till Genève, för att trotsande döden dock kunna
uppträda till försvar för sina åsigter mot Calvin. Conrado har mött
honom ute och nästan mot hans vilja tvungit honom att dölja sig. •
Margaretha tvekar naturligtvis icke att erbjuda honom skydd i. sitt
hem, där han skall vara så mycket säkrare dokl, som ingen skall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:46:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nysvtidskr/1882/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free