Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Literaturbref från Danmark.
II.
För att fa den rätta öfverblicken öfver hela den återstående
julliteraturen, som ju, oafsedt den literära vänsterns fyra
hufvudarbetet denna gång föreligger, blir det nödvändigt att inordna de
utkomna böckerna under de grupper, som de naturligen tillhöra.
Dock inlåter jag mig blott på en ungefarlig gruppering, hvadan
ingen af de följande namnförteckningarna gör anspråk på
fullständighet.
Först hafva vi då det äldre slägtet, som dels helt tillhör den
Oehlenschlägerska tiden, dels i många afseenden vidare utför denna
periods idéer och förbereder vår unga realism. Visserligen påstår
vår literära vänster, att vid dess framträdande, omkring år 1870,
var vår literatur en tabu la rasa Väl voro fyra à fem af de gamla
diktarne då ännu verksamma, men alt, som framkommit efter 1848,
var blott en vanmäktig diktning i andra hand utan sälta och smak,
och det var först den literära vänstern, som tillförde oss nya
tankar och nytt lif. Detta är emellertid en myt, som
literaturhistorien knappast skall erkänna. De två decennierna 1850—70 äro
dock icke så alldeles fattiga. Man måste vara blind för att ej
märka, att Drachmanns lyrik till innehåll och form är förberedd
af Richardt och Kaalund, blind för att förneka, att den realistiska
och psykologiska romanen under dessa tjugo år tog ett stort steg
framåt och att »Johannes Falk» eller cAaen og Havet» ännu den
dag i dag är låta mycket väl läsa sig vid sidan af »Smaafolk»
eller «En Overkomplet», Af dessa författare från tiden före och
efter 1848 (Goldschmidt, H. P. Holst, Hostrup, Carit Etlar, Ploug,
Kaalund, Richardt, pseudonymen Diodoros, Ewald, Th. Lange,
Bergsöe, Erik Bögh, Molbech o. s. v.) är det denna gång
Diodoros, som intager första rummet med sin berättelse Mine Söstre.
Det är hans första större arbete på prosa, och den visar nogsamt
huru svårt det Waller sig för denne födde reflexionslyriker att träffa
prosans rätta gångtakt. Nära på hvarje bitanke, som kommer med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
