Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
med till kyrkan för att höra den beryktade
gudsmannen D:r P. Fjellstedt. Med glödande nit
fram-bars budskapet om Guds frälsande nåd i Jesus
Kristus. Hedningarnas nöd skildrades med
hänförelse och kraft. Predikan var mäktigt
gripande, och Guds Andes närvaro förspordes. Alla
åhörarna lyssnade med andakt, och i mångas
ögon glänste tårar.
Den unge Carl Johans känsliga sinne
upprördes, så att han nästan hela vägen hem gick
och grät. Hade han då haft en vän, som
förstått hans känslor och kunnat giva honom ett
vägledande ord, är det troligt, att han redan då
blivit avgjord för Gud. Men han kunde säga
såsom den lame vid Betesda: »Herre, jag har
ingen som hjälper mig».
Men fanns det ingen som kunde eller ville
hjälpa honom in på den rätta vägen, så saknade
han icke sådana som voro villiga att föra honom
in på avvägar. Både i hemmet och bland
kamraterna fick han lära sådant som icke var gott.
I kortspel, dryckenskap och andra synder tog
han del. Under allt erfor han dock sanningen
av ordet: »Den ogudaktige har ingen frid». Hans
ande fann ingen ro. Mitt under de yra nöjena
var han djupt olycklig. Världens brunnar skänkte
honom intet vatten eller stillade törsten i hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
