Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I VARLIGA TIDER.
Under våren utför livet tyst och stilla sitt
på-nyttfödande verk. Det är endast i sagorna vi
läsa om personer, som förmå höra huru gräset
växer. Utan buller och larm smälter drivan bort
för solens varma strålar, och under tystnad
ikläder sig skog och äng sin vårligt fagra skrud.
Men ensidigt bedöma vi våren, om vi tro,
att den i alla avseenden är den stora tystnadens
tid. Med larm och dån kastar böljan av sig de
fjättrar, varmed hon under vintern varit bunden,
och med ungdomlig kraft och ysterhet slår hon
mot strand. Älvarna och bäckarna brusa och
sorla medan de dansa mot havet. »Vårvindar
friska leka och viska» i skog och snår, och
fåglarna sjunga sina vårsånger.
På samma sätt är det även i människolivet.
Under den andliga vårtid, som under dessa
år bröt in över vårt land, växte mycket andligt
liv fram i stillhet. Men det var även mycket
som måste bort. Gamla syndavanor måste
undanröjas, otrosfästen raseras, okunnighet, vantro
och gudsförgätenhet smältas bort. Träldomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
