Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
och skogarna började komma till praktisk
användning, var det vanligt att värmlänningar varje
vinter reste upp till de stora skogarna och körde
timmer. Många av dem stannade sedan kvar
där uppe, bosatte sig vid de stora sågverken
och glömde sina fäders bygd.
Under 1860— 1870-talen kom den bekanta
»amerikafebern», vilken så många värmlänningar
grepos av. Unga och gamla reste över till det
land, som med glödande färger utmålats såsom
ett lyckorike. Där fick man jord gratis. Där
fanns obegränsad frihet. Där fanns jämnlikhet
och rika tillfällen att förtjäna pengar. Ej
underligt om fattigt folk där ville pröva sin lycka.
Hemma i Sverige hade de hårda åren i
slutet av 1860-talet sänkt folket i armod. Hoppet
om bättre förhållanden i det främmande landet
hägrade, och emigranternas antal blev stort.
Bland dem som emigrerade, voro många av
Nyvalls personliga vänner jämte många andra
troende. I Amerika slogo de sig ned i de östra
eller mellersta staterna, en del som farmare i
avlägsen landsbygd, andra som arbetare i
städerna. De blevo där främlingar i ett främmande
land. Den andliga verksamhet, de här hemma
varit vanda vid, saknades. De väldiga
avstånden isolerade dem från varandra, de hade inga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
