- Project Runeberg -  Berättelser af Onkel Adam /
15

(1854) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh With: Fritz von Dardel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pfefferkorns reseminnen - En Bal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skulle jag gerna uppträda; men jag vågar icke — en viss
blygsamhet håller mig tillbaka.”

”Kamrern är alltför blygsam,” yttrade mamsell Rachel. ”Det
är mer än säkert att kamrern skulle dansa med både smak och
lätthet”

”Hi hi — ber ödmjukast — hi hK är allt längesedan jag trädde
tiljan med någon ung skönhet — hi hi; men om ni, min nådiga,
vågar, — så — en vals, nästa vals. — Man kan,” fortsatte kamrern
vändande sig till mig och häradshöfdingen, ”bli ung på nytt — hm
(halfhostande) vi gå ner och ta ett glas punsch under tiden, om
her-rarne så tycka — hvad svar, min nådiga?”

Mamsell Rachel smålog och sade: ”Ja, min bäste kamrer, det
skall vara min heder att ha omvändt er.”

”Hi hi — ja, omvändt mig — ja, jag är en gammal hedning i
danskonsten.”

Med dessa ord troppade vi af.

”Hm, en sådan här afton blir man upprymd — åh min Gud,
hvad herr häradshöfdingen är lik sin salig farbror — min gamle vän,
Söderqvist.”

”Min farbror? jag har ej haft någon farbror,” blef den unga
mannens svar.

”Jo visst, min vän Söderqvist, han var jurist han också, ganska
skicklig sakförare här ute i lagman Appelstads domsaga — hm —
förde andras talan.”

”Nej, vi äro inte slägt; min far var kapten.”

”Hm, jaså; men verkligen mycken likhet — det måste
otvifvel-aktigt varit en slägtinge ändå. — Mina herrar, varen goda — hm —
jag är äldre än herrarne begge två, en lustig kurre, gammal ungkarl,
blir aldrig gift — hi hi — ”en ungkarl gör hvad han behagar” — är
en gammal glad garcjon. Är punschen god? ett glas till — hör på,
go herrar; ni tycker väl att jag är en glad gubbe, hm? en treflig
gosse, när jag kommer ut — kan vara allvarsam också förstås, när
vigtiga ting äro före — med ett ord, jag är allt — kan jag få den
’ äran, konglig sekter Pfefferkorn — åh, jag minns honom (klingar)
minns bror som lilla gossen, då bror gick med skinnkaschett, hi hi,
och pjexor — hi hi — mjuka tjenare herr häradshöfding, (klingar)
bror kan och bör göra mig den äran i min lilla våning vid torget,
för detta Balkmanska gården — är hemma alla dagar.”

”Jag tackar, bästa farbror!”

”Farbror? Onkel? är jag då så lastgammal? — Nej mina bröder

— bror skall det vara — bror. Nåh, hvad säger bröderna öm vår
lilla societet?”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oaberat/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free