- Project Runeberg -  Berättelser af Onkel Adam /
39

(1854) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh With: Fritz von Dardel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen från mina informators-år - Förtroende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Långt derifrån, den beskedligaste raenniska i verlden, hon
hade blott två fel, nemligen sin lilla hopskrumpna figur, klädd i den
eviga stålgrå sidenrocken och den eviga gammalmodiga, äfvenledes
grå, sidenhatten med sina svajande, svarta hägerfjädrar. Detta var
ett fel, som hon till en del ej rådde för, men som hon ökade genom
sin antika, evigt enahanda drägt. Då man oupphörligen ser en
men-niska i samma habit, förefaller det som om hon kom upp ur grafven,
spökande i sin oförstörbara gestalt.

— Och det andra felet?

— Jo, detta var, att gumman var så genomgod, att hon icke
unnade någon menniska blifva lycklig, utom precist på det sätt, hon
i sitt envisa hufvud uppgjort. Det fanns ingen menniska så frisk, att
hon ej ansåg sina kalmerande droppar nödvändiga, ingen så klok,
alt han ej behöfde hennes råd, ingen så lycklig, att hon ej skulle
kunna skapa en ännu större lycka.

— Således en envis, högmodig gammal nåd?

— Nej, långt derifrån — hon var varmt religiös på sitt sätt och
gjorde ej med vett och vilja en mask för när.

— Och vidare?

— Jo, tant hade fattat tycke för morbror här — (det är en
särskild historia) — och detta var ej mot hennes föräldrars önskan,
utan tvärtom; men grefvinnan Lausan, som burit tant till dopet, hade
en annan tanke. En gång om året gjorde tants föräldrar elt
ordentligt besök på Sunnanhäll. Försigtiglvis, för att ej få spleen, valde de
den ljusaste årstiden för sitt besök; men en höst sjuknade gumman
och bad då alt hennes guddotter skulle få komma dit på en tid.
Kallelsen åtlyddes, och en mulen Oktoberdag intågade min stackars tant,
som då var aderton år gammal, skön, ungdomsfrisk och glad — in
i det gamla ugglenästet. Hon har ofta omtalat sina känslor då hon
kom in i den första salen med de stela porträtterna kring väggarne,
huru de tycktes nicka då ljuset i pigans hand flämtade, under det att
de passerade rummet. Derefter följde ännu en sal och der blef det
ännu värre. Gud vet hvem som gjort samlingen, troligen en
dygde-vän eller en som fann nöje i att rysa. Nog af — der fick man se
Virginias mord — en slor tafia. Item Lucretia i silt blod, Carl I:s
af England halshuggning, och Holofemes’ dotter med Johannes
döpa-rens hufvud på elt fat. Dessa taflor voro detta rummets prydnad.
Sålunda vederbörligen förberedd, inträdde hon i gummans
sängkammare. Aldrig hade delta rum förefallit henne hemskare än nu,
be-lyfct af en nattlampa, som brann på kaminhörnet. De tunga
sängom-hängena, som uppburos af en hvitmålad träd-engel, som på ett tjockt
groft rep var fastad i taket — de högryggade stolarna med sina tax-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oaberat/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free