Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Margaretas soiréer. Genremålningar - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lichten med sin informator har mitt tillstånd att nedgå i grufvan.”
Spalieren öppnades och Gerhard och Fransisca skyndade att laga
plats i en gruftunna, som för tillfället var klädd med siden och prydd
med blommor. Det väldiga uppfordringshjulet började gå och de
resande sjönko allt djupare ned i schaktet.
Under sig sågo de en hel verld af mångfärgade ljus och öfver
dem slöt sig småningom dagöppningen, och de lampor, som prydde
väggarne i ”stöten,” blandade sitt ljus med hvarandra till utseendet
af en brokig vintergata. Nedifrån grufvans djup hördes bergskott
efter bergskott dundra genom gångarne och söka en utgång till den
öfre verlden genom schaktet. Ändtligen slannade tunnan på fast
mark och nu skedde nedstigandet på stegarne ända till djupet af
gruf-van. Hvilken anblick! de långa gångarne, de stora salarne, som
århundradens flit utholkat i klippan, voro upplysta af lampor och
facklor. Öfverallt, på vissa afstånd, stodo grufarbetare med sina facklor,
som stenstoder i de djupa gångarne. Från alla sidor strålade ljus,
och i bottnen af kungssalen glimmade ett kolossalt G., ensamt
upplysande det stora rummet med sina genom kronglas brutna strålar.
Konungen och hans svit tågade genom de vidlyftiga gångarne, och
blott få menniskor rörde sig i kungssalen, då våra begge vandrare
kommo dit. Fransisca stannade hänryckt och betraktade det
praktfulla rummet i klippans inre. Hon hade sett St. Peters döme full af
lampor, hon hade sett vaticanen strålande af ljus, hon hade hört den
påfliga sångarskaran sjunga hymner; men allt delta var ett intet mot
den enkla prakten i delta rum och ljudet af en fullstämmig kör, som
sjöng en för tillfället författad sång. Dessa röster kommo som ur
an-deverlden, man kunde ej säga hvarifrån; de tycktes vara öfverallt,
men ingenstädes kunde man upptäcka, hvarifrån dessa högtidliga
koralsånger kommo, från hvalfvet, från jorden, från berget. Fransisca
stannade, betagen af en högtidlig andaktsfull känsla — en som lättare
uppväckes hos katoliken, hvars hela religiösa kult verkar på sinnena,
än på den nyktra lutheranen, som pröfvar mera än han känner.
Plötsligt väcktes hon ur sin berusning af en röst, som på
italienska yttrade: Är du der, Fransisca?
Hon såg upp och signor Alboni stod framför henne, klädd i en
guldsmidd uniform.
Fransisca stirrade på honom, men var liksom fjeltrad af hans
lurande blick, som oaflåtligt betraktade henne.
Magister Gerhard ville bortföra henne; men hon stod qvar —
det var skallerormen, som tjusade sitt offer,
— Och er herr man, hvar är han? frågade ändtligen den
grymme farbrodern — tro ej Fransisca, att jag vill dig illa — nej — jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
