- Project Runeberg -  Berättelser af Onkel Adam /
125

(1854) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh With: Fritz von Dardel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Margaretas soiréer. Genremålningar - IX.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Ja, hon är sexlon år.

— Sexton år, således blott ett barn. — Ack, Alfred, ni skulle
ha en qvinna, som funnit klarhet med sig sjelf.

— Men ack! hon är så skön.

— Bästa kongl. sekter, tro en syster, denna skönhet, som ni
män så högt värderen, är ett intet mot själens skönhet, och det är
långt ifrån alltid det materiella omhöljet motsvarar den anda, som
omger sig dermed.

— Men är då ej ögat själens spegel?

— Det var en näsvis fråga, anmärkte öfversten hviskande, ty då
skulle Mimmis ögon vara själen af en lake eller en annan skinnfisk.

— Jo Ögat är själens spegel; men kan också stråla i falsk glans.

— Men jag ser, hvad ni, min syster, tänker.

— Ja — ack ja, hela min själ uttalar sig i min blick, inföll
Mimmi, och fästade sina platta synorganer på den olycklige.

Denna blick kunde han ej uthärda, utan frustade till i ett skratt.

— Ni skrattar?

— Nej — ha, ha, ha — nej, det är ett spasmodiskt anfall. —
Ack! det är spasmer, ha, ha, ha, hi, hi, hi — ha, ha — mina
spas-mer — snart komma konvulsioner också, ha, ha, ha.

— Lugna er, en syster står vid er sida — lugna er! jag är
genast tillbaka. -r- Med dessa ord rusade hon ut till mig. — En sked.
Margrela, och en bit socker!

Jag lemnade genast det begärda. — Hvad står på?

Men hon gaf ej svar. — Se här, började hon, i det hon
framträdde till den arme — se här — det är doktor Hallbergs stillande
droppar, 30 stycken på en sockerbit.

— Nej! nej! nu är det bättre.

— Ja, kan väl vara; gapa — det är en öm syster, som bjuder
er elt herrligt helsomedel — spasmerna kunna komma igen — en af
mina ungdomsvänner skrattade ihjäl sig af förskräckelse — se så,
gapa — en syster bönfaller.

Kongl. sektern hade, utan att röja förhållandet, ingen annan
utväg att slippa den ominösa skeden, som hans nya syster höll för
hans näsa, utan tänkte: — Bevars! inte äro väl de der dropparne
farligare att ta in, än att det får gå, för alt komplettera historien.
Under dessa lankar åt han sockerbilen och drack en klunk vatten
ofvanpå.

— Se så — hur är det med er?

— Bra, endast en smula matt.

Mimmi, som var försedd med hvarjehanda räddningsmedel, och
i frågan om själens sjukdomar, med ty åtföljande nervatlacker, var en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:07:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oaberat/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free