Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Floda 1893
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var i Floda jag råkade få bo i en nipperdosa.
Jag, som annars brukade bo hur som
helst i Dalarne, har aldrig varken förr eller senare
i hela mitt liv bott i ett så osökt stilrent rum;
ett litet empirekabinett, kvarglömt i ett gammalt
hus av i övrigt den mest banala torftighet. I
det lilla kabinettet saknades varken schablonerade
väggar eller mollgardiner uppsatta på förgyllda
bardisaner och pilar eller långsoffan med
taburetter, inte ens bordet med de små gammaldags
damkalendrarna. Och mitt i ståten var insatt en
säng med fina linnelakan och sidentäcke. Det
var som i sagan: säng bädda dig, bord duka
dig. Ingen människa syntes till. Jag sov och
åt, kom och gick. En enda gång uppenbarade
sig min värdinna klädd i svart siden, nigande
och vänlig. Den dagen var middagsbordet dukat
för två.
Var det kanhända motsättningen mellan den
förnäma, tysta bostaden och dagdrivarlivet med
skissboken som gjorde att jag just i Floda första
gången fick intryck av, att jag med målardon
och allt väckte ungefär samma uppseende som en
positivspelare med sitt positiv. Det var en icke
enbart behaglig känsla. Man skulle ha tagit det
humoristiskt, men jag vet inte hur det var. Jag
kände mig plötsligen ovanligt rot- och hemlös
bland alla dessa hemmasäkra, muntra människor.
Jag hade nog gått litet för hastigt till väga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
