- Project Runeberg -  Berättelser, skizzer och noveller / Första bandet /
29

(1889) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fyra studenter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fyra studenter.

j|et finnes många slag af vänskap, liksom många sorter vin;
men vill man smaka en äkta okyprad vänskap, så skall man
vara student eller lefva bland studenter. Det är sant, äfven
bland dem finnes en och annan mjölkblek figur, som är en
kruka och springer och »svansar» för betyg; men massan är ej
egen-nyttig och ej beräknande af sig.

Dagen går som den kommer; man har sina små bekymmer, det
är sant: penningarne vilja ej riktigt räcka till, professorerne öka på
sina fordringar, hemtarmaten är infam och kurator någon gång en
förbannad kinkblåsa; men för öfrigt är allting bra och väl; ty man är
ung och har en hel framtid att räkna på.

Man kommer bort till en sin vän, lägger sig på rygg i hans soffa
och sätter benen öfver karmen, samt beklagar sin nöd; vännen håller
med, man förehar en lång öfverläggning om huru den för handen
varande kasus skall möjligen hjelpas, och hela litanian slutar med att
man går bort och äter en biffstek och glömmer hela skräpet.

När man anländer hemifrån och vagnen stannar utanför logiet,
strax kommer der några stackare af nationen, som legat vid
akademien hela sommaren och nu vilja veta hur hemmet ser ut. Har man
matsäck med sig, som också någon gång händer, i synnerhet om
mamma proppat en liten husarkappsäck full med medvurstar och skorpor, då
blir det kalas; man bjuder kamraterna, tar fram en fällknif, breder ut
sina håfvor på ett karduspapper och låter vännerna taga för sig; är
man vid mynt, som också ofta är fallet, hviskar man några ord i örat på
pigan med anhållan till vännerna att låta henne få vara i fred och gå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:07:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oadambsn/1/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free