Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filantropiska sällskapet i Skråköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är fri – ty att bli evigt salig för 12 skillings utgift i lifvet är ej
procenteri, som att taga en skilling i veckan på riksdalern. Derjemte
föreslog han en festlig middag, så att det »räddningsbehöfvande folket»
skulle få lukt af steken, samt sålunda liksom dragas vid näsan till
andlig och lekamlig förkofran.
På utsatt dag församlade sig också stadens herrar och damer på
rådstugan; hela dess bildade societet var der samlad - ett bevis huru
den höga kulturen söker att förädla allt omkring sig. Sedan alla satt
sig i ordning och det blifvit tyst, uppträdde apotekaren i tribunen,
snöt sig och började:
»Högtarade damer och kavaljerer! vördiga Skråköpingsbor! Inom
dessa murar, der den blinda rättvisan så ofta uttalat sina vänliga
varningar, der så mången af den faderliga kärleken blifvit ådömd 40 par
eller 28 dygn och, till uppmuntran för dess religiösa känsla, uppenbar
kyrkoplikt, uppträder nu jag, en individ blott, en hänförsvinnande
droppa, full af medvetandet om min ovärdighet att beträda en plats,
der (pekande på borgmästaren) den föråldrade rättvisan, med snillets
klarpanna, skiftat lag och rätt.»
»Han talar bra sött», hviskade borgmästarinnan till sin granne.
»Vår stad har under tidehvarfvens lopp förblifvit hvad den varit,
men tiden har nu äfven gripit oss och för oss med oemotståndlig
kraft framåt. Vår stad bör ej stå efter det öfriga Europa, der man
så länge inrättat stuterier, schäferier och holländerier, att man
slutligen kommit på den tanken att förädla äfven menniskorasen, höja
traspacket ur sin andliga förnedring, med ett ord, skapa »medborgare»
för en annan verld. (Bravo! långvarig sensation.)
»Vår stad står högt bland Sveriges städer i anseende till reqvisita
för ett filantropiskt sällskap. Eller, mitt herrskap! finnes icke här
fyllbultar? Jo, legio.
»Finnes här ej de som snatta, fastän få höjt sig till verkliga
tjufvar? Jo, visserligen.
»Finnes här icke okunniga, råa menniskor? Ack jo, vi ha dem
inom våra murar. (Sensation.) Icke dessa murar likväl, utan stadens»,
tillade apotekaren. (Ty det bör anmärkas, att Skråköping omgifvit sig
med »trämurar» eller så kallade gärdesgårdar.)
»Finnes här ej ömmande hjertan? ädla medborgare och
medborgarinnor?? (Paus.) Jo! Slå ej ned ögonen, du ädla qvinna, som
förliden jul skickade två varma grynkorfvar till gamla Utterqvistskan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
