Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ett misstag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Bra punsch, bror, felet låg deri, att bror inte var riktigt
disponerad – i dag går det bättre. Dessutom har Rumlander –»
»Jaså, den brodren heter Rumlander?»
»Jaha, och är stadens ende vinhandlare, så att der får man ärliga
och fina varor.»
»Skall jag ta frack? – är han gift?»
»Ja, han är gift, men frun är sjuk; tag du bonjouren, det brukas
inte att här gå i frack.»
»Bra, bra – f-n ändå hvad jag är liksom tung i öfvervåningen.»
*
»Sade jag inte det, att det är goda varor», menade Struntén efter
första glaset. »Sjunger bror? – förbanna mig, sjunger icke bror –
hvad heter bror i förnamn?»
»Olof – Olaus Allsingius adolescens bonæ spei, stod det i mitt
studentbref. – Om jag sjunger? – ja visst sjunger jag, bara jag tar
guitarren i näfven – jag skall nu ner och sjunga för gumman
Rattenfraat i Ruckleköping – hon är, skall jag säga, en smula förmögen
– jag är hennes köttslige systerson – hon är galen i musik.»
»Och bror skall spela till sig ett testamente?»
»Träffadt, gubbsnyfflar! träffadt – jag skall försöka.»
»Vi skicka efter guitarren – du skall sjunga för oss också.»
Sagdt och gjordt. Guitarrlådan kom; karlen hade snygga saker;
lådan var klädd med gult skinn och var af mahogny samt märkt med
ett stort O. A. i mässing på locket.
»Ser ni, O. A.: Olof Allsing», sade vår mönsterskrifvare.
»Kanske det är bror, som skrifver en hop undersigna turen O. A.
i tidningarna – jag tycker mig ha sett något sådant.»
»Nej, bevars, hvarken läser eller skrifver en smula mer än tjensten
fordrar; det är fasligt många som heta på O. A., men bara en
mönsterskrifvare.»
*
Der dracks försvarligt. Vår rolige mönsterskrifvare sjöng Bellman
och Gluntarne, lite skrabbigt, det är sant; men han hade blifvit
kall på vägen, och dessutom är han ingen dufunge heller, och
så punschen i går och fortsättningen i dag – ingen kan undra på
honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:07:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/oadambsn/2/0088.html
