Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strumpväfvarens barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544 Berättelser* skizzer och noveller.
»Monumentet», afbröt fabrikören, »är rätt väl gjordt för att vara
gjordt här i Sverige. Jag hade ämnat låta göra monumenter åt begge
gubbarne, både far min och morbror min, ute i Tyskland; ty man
gjuter mycket bra af kallbräckt jern derute; men transporten och
kall-bräckan hindrade.»
»Kall -kallbräckan! hvad är det?» frågade den lilla hennes nåd
Albert.
»Jo, det är en sorts egenskap, som kommer af vidbränning i
ugnarna, när folket inte rätt kan sköta Jernet», svarade den unge
jern-förädlaren, för hvilken alla begrepp om jern och jernförädling voro
totalt främmande. Ännu för tjugu år sedan fann man i vårt goda
Sverige män, som drefvo fabriksT eller bruksrörelse i stort, utan att
ega ens en tillstymmelse till kunskap i sitt ämne. Man var den tiden
ännu allt för god att taga notis om grundvilkoren för en god
fabrikation - och om någon sådan var ej heller frågan. Man ärfde eller
köpte en manufaktur- eller bruksinrättning, alldeles som man köpte en
häst, den fick draga, tills den stupade; men den ene stupade efter den
andre, och nu fann man, att man ej gjorde nog, om man egde en
sådan af vetenskapernas utveckling beroende skapelse, utan att man
måste sjelf vara själen deri. - För en man, som upplefvat den
förändring, som nu inträdt, är det en fröjd att märka, huru arbetsklassens
praktiska kunskaper trängt sig uppåt till herreklassen och der mätas
af den vetenskapliga teorien och hemta ny näring. För detta ha vi
att till stor del tacka Falu bergsskola, Teknologiska institutet och nu
senast Motala mekaniska verkstad, som upphöjt arbetet till en makt,
derför att det gjort arbetet hedradt och aktadt.
Sådan var dock ej tonen under fabrikör Gribergs lysande period.
Då arbetade maskinerna och menniskorna, icke för att skapa en
produkt af snillet och muskelstyrkan i förening, utan blott för att öka en
och annan siffra i hufvudboken.
Ändtligen stod det promenerande sällskapet på den kala platsen,
der de fattiga begrafvas; rnan hade ej planterat träd der - det är
endast tacksamheten och den finare bildningen, som har råd att
gräfva nog stora hål för att sätta träd. Fattigdomen försöker nog då
och då, den också, att bana ett hål med kryckan och der sätta en
pilqvist ner - det är de fattiges träd - ju mer det afhugges, desto
rikare blir kronan, ju mera krokig stammen vrider sig, desto vackrare
tar det sig ut på taflan, och slutligen, när det folier, kan det, liggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
