Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Minnen från mina informatorsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Minnen från mina informator sär. 599
drogo barnen sig tillbaka, de tystnade - ty grefvinnan på Sunnanbäll
kom, och det var, som om ett spöke kommit.»
»Nå, var hon elak?» frågade jag.
»Långt derifrån, den beskedligaste menniska i verlden; hon hade
blott två fel, nemligen sin lilla hopskrumpna figur, klädd i den eviga
stålgrå sidenrocken och den eviga gammalmodiga, äfvenledes grå,
sidenhatten med sina svajande, svarta hägerfjädrar. Detta var ett fel, som
hon till en del ej rådde för, men som hon ökade genom sin antika,
evigt enahanda drägt. Då man oupphörligen ser en menniska i samma
habit, förefaller det, som om hon kom upp ur grafven, spökande i sin
oförstörbara gestalt.»
»Och det andra felet?»
»Jo, detta var, att gumman var så genomgod, att hon icke unnade
någon menniska blifva lycklig, utom precist på det sätt, hon i sitt
envisa hufvud uppgjort. Det fans ingen menniska så frisk, att hon ej
ansåg sina kalmerande droppar nödvändiga, ingen så klok, att han ej
behöfde hennes råd, ingen så lycklig, att hon ej skulle kunna skapa
en ännu större lycka.»
»Således en envis, högmodig gammal nåd?»
»Nej, långt derifrån - hon var varmt religiös på sitt sätt och
gjorde ej med vett och vilja en mask för när.»
»Och vidare?»
»Jo, tant hade fattat tycke för morbror här - det är en särskild
historia - och detta var ej mot hennes föräldrars önskan, utan
tvärtom; men grefvinnan Lausan, som burit tant till dopet, hade en annan
tanke. En gång om året gjorde tants föräldrar ett ordentligt besök på
Sunnanhäll. Försigtigtvis, för att ej få spleen, valde de den ljusaste
årstiden för sitt besök; men en höst sjuknade gumman och bad då,
att hennes guddotter skulle få komma dit på en tid. Kallelsen
åt-lyddes, och en mulen oktoberdag tågade min stackars tant, som då
var aderton år gammal, skön, ungdomsfrisk och glad - in i det gamla
ugglenästet. Hon har ofta omtalat sina känslor, då hon kom in i den
första salen med de stela porträtten kring väggarna, huru de tycktes
nicka, då ljuset i pigans hand flämtade, under det att de passerade
rummet. Derefter följde ännu en sal, och der blef det ännu värre.
Gud vet hvem som gjort samlingen, troligen en dygdevän eller en som
fann nöje i att rysa. Nog af - der fick man se Virginias mord -
en stor tafla. Item Lucretia i sitt blod, Carl I:s af England halshugg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>