Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Margaretas soaréer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
682 Berättelser, skizzer och noveller.
en sofvande qvinna, med det silfverhvita håret i lockar omkring den
bleka kinden. Ännu kunde man, oaktadt ålderdom och död, röja
spåren af den sorts skönhet, som aldrig förgår. Vid kistans fötter stodo
gamla friherrinnans sällskapsfruntimmer, Jacoba O’Maccy, en blek,
temligen lång gestalt, och bredvid henne magister Gerhard, i sin skiffergrå
drägt, sina blanka stöflar med tofsar.
»Prosten verkstälde jordfästningen och Jacoba, med tillhjelp af
Gerhard, tillskrufvade locket. Jag kunde ej märka ett drag af svårmod
på den grå mannens ansigte. Så säker var han om återseende.
»Några veckor derefter rullade en likvagn vägen fram till Götlunda
kyrka. Vintervinden hven skarp och hotande, och blott afbrutet
hördes de små landtklockornas klagan. I en efterföljande vagn åkte baron,
magistern och Jacoba. Den olyckliga Fransisca Alboni, den sista i
hvars ådror en droppa af Galiazzo Sforzas blod flöt, hvilar på Götlunda
kyrkogård bredvid sin Felix, och på grafstenen, som baronen låtit sätta
på grafven, står: Här hvilar Felix Ankarstjerna och hans maka
Fransisca Alboni - men under namnen står symbolen i Sforzas vapen, en
orm, som slukar ett barn; - dock, öfver den står der ett ankare,
hoppets, och öfverst en stjerna, ljusets symbol.»
»Men hvar blef magistern af, tant Margret, och den irländska
flickan?» frågade litet hvar.
»Den irländska flickan återvände hem till Irland och magistern
fick ett litet torp att bo uppå. Der lefde han i några år, lika
obemärkt och indraget som förr, men ändå beständigt ett föremål för de
kringboendes uppmärksamhet, som dock ej tycktes besvära honom.
Tusende historier gingo i svang om honom, att han var i förbund
med hin onde, att han var Svedenborgare, katolik eller någonting dylikt;
ty det kan verkligen för massan af folket vara detsamma. Den gör
sig ej reda för skilnaderna, utan åtnöjer sig alldeles förträffligt med
ett blott namn - ett ljud, som den sätter i stället för ett begrepp,
en åsigt.»
»Men var han icke katolik?» frågade jag.
»Jag vet icke. När han dog/ fann man i hans gömmor ett kruci-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
