Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Margaretas soaréer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tant Margaretas soaréer. 691
»Nå, det var en dum fråga, mamsell Margret; hon vill :mig platt
ingenting annat än plåga mig med sin förbannade vänskap och sitt
hjerta, som är tomt som en kasserad tobakspung. Nå, kunde ni inte
sagt att jag var ute?»
»Nej, det glömde vi.»
»Ja, är det inte förbannadt?» - strykande sig om hakan -
»orakad - nå, får gå då - jag följer, sa’ Jon - sitt öde kan ingen
undgå.»
»Med dessa ord följde öfversten med och stod snart midt för
mamsell Mimmi.
»Nå, ändtligen fick man se vår gode öfverste. Ack! jag hade
ansett mig gjort en förlust, om jag icke fått se en sådan man, en
man, en man som ...»
»Välkommen från landet, Mimmi lilla!» yttrade öfversten
fryntligt, sedan han funnit sig i sitt öde. »Jag var så fördjupad i politiken.»
»Ja, de männen - det är deras privilegium att beherska verlden;
qvinnan rör sig inom hemmets stilla krets, och endast vissa, såsom
t. ex. jag sjelf, ha tid öfrig att offra på mensklighetens altare. Ack!
men ni talar ju ej om det?»
»Nej, bästa Mimmi.»
»Jag besöker ofta armodets hyddor. Gud har gifvit mig mer än
jag behöfver och detta är min pligt att meddela åt min lidande nästa.
- Bästa mamsell Margret, vi skola bli vänner, vi skola följas åt till
dessa de fattigas kojor, der nöden i så afskräckande gestalter möter
våra blickar, men, mina vänner, som skulle förkrossa mitt hjerta, om
det ej lifvades af en kristlig anda. Kanske, Margret - tillåt mig
att säga endast så - jag ser på edra ögon att ni skall, att ni måste
bli en af mina innersta vänner. - - Gud ske lof, jag är rik på vänner
- ty, icke sant, öfverste, ni håller af mig?»
»Ja bevars.»
»Ja, så är det när hjerta träffar hjerta; nej, nu har jag inte tid
- jag märkte att gamle kamrerns såg mig då jag gick förbi - jag
skulle såra dem, om jag ej ginge dit; de skulle tro, att jag endast
umgås med, endast känner de mera förmögna och kallsinnigt gick
förbi den fattiges dörr - men, det skall Gud veta, jag är lika öm
mot alla.»
»Skall du gå? Det var en fransysk visit», yttrade öfverstinnan.
»Fransysk -=. åh nej, jag har suttit här längre än jag borde; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
