Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Margaretas soaréer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
694 Berättelser, skizzer och noveller.
»Under hela detta tal hade menniskan, nigande vid hvarje komma,
stått framför Mimmi och sett under lugg, tydligen tänkande: »nå, när
tar det slut?»
»Se så, min goda gumma, lef väl!» yttrade Mimmi och höll på
att gå, men stannade åter och fortfor: »låt mig nu se, Fiolrotska, att
du använder den skärf, som goda menniskor gifvit dig, på ett sätt,
som på en gång kan tillfredsställa deras önskningar, hvilkas billighet
du väl ej nekar, samt ger sann tillfredsställelse åt ditt eget hjerta.»
- Den arma menniskan kysste åter sin välgörarinna på
klädnings-ärmen, och vi gingo.
»Ack», yttrade Mimmi, »det är ändå en glädje att se det goda
folkets innerliga tacksamhet - och man kan genom förmaning göra
mycket, blott man icke tröttnar; men, min Gud, de fleste tröttna att
tjena menskligheten och förstå ej att i den olyckliges hjerta uppväcka
tacksamhetens känslor. Farväl, bästa min nya vän», afbröt sig Mimmi,
»jag måste hit upp; man kunde bli orolig om man såge mig gå förbi,
- farväl, titta till der nere hos Fiolrotens.»
»Nå?» frågade öfversten skrattande, då jag kom hem från min
expedition, »nå, är den der välgörenhetsresan gjord?»
»Ja, herr öfverste.»
»Det är då en förbannad egenhet med Mimmis välgerningar, att
hon alltid skall ha med sig minst ett vittne att se och höra på. Nå,
fick käringen något?»
»Ja.»
»Hur mycket?»
»En sedel.»
»Jaså, och en hel laddning med moraler; det är min själ inte
för inte de få sina penningar - när de få en skilling, så få de tio
råd på köpet och så vidare.»
»Men, käre Sallern», anmärkte öfverstinnan, »Mimmi är ändå
en mycket beskedlig menniska; hon är öfverallt till tjenst - vill alla
så väl.»
»Ja, hon vill rent ihjäl dem; det är en allt förkrossande vänskap,
det der.»
»Öfverstinnan sökte försvara sin vän, men försvaret, det kan ej
nekas, var temligen lamt. - »Mimmi», sade öfverstinnan slutligen,
liksom för att upplysa mig, »har sjelf känt fattigdomen, ända till dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
