Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröderne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74-6 Berättelser, skizzer och noveller.
»Det är bra löjligt, Etienne, att höra på mamma der uppe», sade
grefven skrattande i det han steg upp; »hur öm hon nu är om salig
pappa, Gud fröjde själen! När han lefde, salig mannen, var det
tvärtom; men nu är hon förbåldt öm. - Ja, hon fick icke mer än 2000
rdr om året, och jag fick icke mer jag engång; gubben hade väl sina
förtjenster; men han var en dålig make och far - det håller jag med
mamma om. Emellertid har han qvarlemnat multum i kistorna och
en dugtig inspektor, en driftig karl, som drifver upp egendomen bra.
Du skall veta, Etienne, att när jag kom, så regnade klagomål öfver
honom; men jag höll honom ryggen fri; ty jag såg att karlen dugde,
och nu berömmes han af alla . . ., Antony! Antony! hör, Antony!
säg till inspektören, att han strax kommer upp! Du, Etienne, kan,
under det jag ger honom förhålIningsorder, gå ut och lufta dig litet
i parken; vi skola sedan ut på jagt; här uppe i ängarna är godt om
harar.»
Inspektören inträdde snart och bugade sig djupt för grefven, som
nu satt i samma stol, der hans far ett år förut setat. Etienne gick.
»God dag, inspektor! jag kom ihåg den der saken med den der
garfvaren, som stal min salig fars plånbok, samma dag han dog. Hur
har det gått?»
»Bra, herr grefve! karlen är dömd till spö vid häradsrätten,
emedan han ej kunde bevisa sin laga åtkomst af salig hans excellens’
plånbok med inneliggande 5000 rdr banko. Han påstod väl, att han
fått den till skänks, men det är en så uppenbar dikt, att han ej kunde
undgå straff.»
»Det var bra, herr inspektor. Karlen var en skurk; men, hur
var det? var ej salig pappa på något sätt lierad med den der
garf-varens mor? Jag tycker mamma har sagt något dylikt.»
»Det vet jag icke, herr grefve, och hur det har varit, så hade
troligen icke hans salig excellens gifvit bastarden, mera, än den laglige
sonen någonsin fått.»
»Deri har ni rätt, herr inspektor! Det är ej möjligt. Drif på
saken! Farväl! . . . Det var sant: enkan efter Magnus var här uppe i
går afton och bad om att få bo qvar; men jag satt just då i spelet och
hörde ej så noga efter, hur det var. Se till, hur det är, och skaffa
mig fred för käringen, som lipar och skriker som en uggla.»
Med ett: »skall ske, herr grefve!» gick inspektören sin väg och
lät vräka ut Magnus’ enka från torpet, på det hon ej mera skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
