Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En prestgård på landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liksom han suttit utom staten, och märkte ej andra
stormar, än dem, som böjde på klockstapelns kors;
med ett ord, pastorn följde ej med sin tid, och
befann sig väl deraf.
Pastor Åkerlind var en prestman af gammalt skrot
och korn, en af dessa älskliga gengångare från en
annan tid, då stat och kyrka voro tvenne syskon, som
ej ännu kommit i gräl om arfvet. Han var en gubbe
med en from och lugn själ, utan all excentricitet och
utan allt begär att lysa; han älskade sin kyrka och
sin åker och skötte sin tjenst efter gammal vana och
med förstånd. Hans hustru, förra komministerns enda
dotter, var en god husmoder, något lifligare och ej så
trankil som pastorn sjelf; hon hade således flera
bekymmer för utkomsten och Gud vet hvad allt annat,
än han, och var ett verkligt perpetuum mobile; om
”ottan” var hon först af alla uppe och om aftnarne
hade ”far” redan rökt ut sin första qvällpipa på
sängen, innan ”mor” hade tid att gå till hvila. ”Mor
hade så många jern i elden”, sade far, och deri hade
han rätt. Emellertid, oaktadt allt detta stök, var
pastorskan, fastän omkring sina femtio år, ännu icke
utan en smula af ungdomsbehag, kinden hade ännu
något qvar af sina rosor, och då hon var glad, hvilket
hände ofta nog, oaktadt alla hennes mödor och vakor,
glänste ögat af en skälmaktighet, som påminde far om
den tid, då han som adjunkt hos presten helsade på
hos hennes föräldrar och var en artig ungkarl. De
hade tvenne barn, de enda som lefde qvar, ty tre lågo
derute på kyrkogården under en liten syrenbuske, som
pastorskan klippte hvarje vår. Det var nämligen en
gosse, Georg, eller såsom han der hemma kallades
Göran, och Lotta.
Georg var, vid den tid då vår berättelse begynner,
vid akademien, men gick ej prestvägen, utan
konditio-nerade för att kunna gå den juridiska, hvilket hvarken
far eller mor just tyckte om. Lotta deremot, deras
yngsta barn, var fjorton år gammal, en smal och
vacker yrhätta. Hon var, hvad pastorskan sade, riktigt
i ”slyngelåren” och hade alla de fel och alla de
förtjenster, som vidlåda de fjorton åren, en tid då flickan
hvarken är barn eller fruntimmer, utan så der midt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>